Så här river vi våra kärnkraftverk

Reaktorer som ska rivas i Sverige

Flera kärnkraftsreaktorer ska monteras ner och rivas i Sverige de kommande åren. Inom ett par år befinner sig sex svenska reaktorer i olika faser av nedmontering och rivning, av dessa har Uniper i Sverige ansvar för fyra reaktorer som ska monteras ner inom loppet av ungefär tio års tid. Det är de två reaktorerna på Barsebäck samt Oskarshamn 1 och 2. Nedmonteringen sker i ett gemensamt projekt och genomförs i sekvenser. Detta för att maximera kontrollen och säkerheten samt för att på ett ansvarsfullt sätt förvalta pengarna som finns avsatta för nedmontering och rivning i Kärnavfallsfonden, KAF.

Se hur vi arbetar med rivningen

Reaktorn är den del som de flesta tänker på när man pratar om kärnkraft och också den största komponenten i anläggningen. Det är i den som kärnklyvningen skett och energin som drev processen skapats. En reaktor på Barsebäck är 20 meter hög, fem meter i diameter och väger 430 ton. När man byggde anläggningen togs den in i ett stycke. Varje reaktor tar cirka ett år att segmentera och lyfta ut.

Se filmen när vi lyfter ut mellanöverhettaren, som i drift ligger mellan högtrycksturbinen och lågtrycksturbinerna, i samband med nedmonteringen och rivningen av reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk. Mellanöverhettaren är svagt radioaktiv, men trots detta kommer cirka 95% av materialet i den att kunna rengöras och återvinnas.

Planera för en - genomför på fyra

Oskarshamn kärnkraftverk, OKG, och Barsebäck Kraft AB, kommer att genomföra de radiologiska rivningarna som ett samarbetsprojekt som delas upp i olika arbetspaket. Ett arbetspaket kan exempelvis vara att dela och ta ut reaktortankarna eller att ta bort turbin- och generatordelar. De stora arbetena kommer att ske sekventiellt, det vill säga att först görs det på den ena sajten och sedan på den andra. Detta kommer att göra rivningarna mer effektiva och ännu säkrare. Organisationerna i de två bolagen kommer att anpassas till arbetssättet och det blir nya roller för många medarbetare på sajterna.

Innan nedmonteringen kan starta måste vissa förberedelser genomföras, till exempel ska allt använt kärnbränsle transporteras bort till det gemensamma svenska mellanlagret i Oskarshamn. På Barsebäcksverket transporterades det sista kärnbränslet bort redan 2006. Tillstånd såsom miljötillstånd och ny säkerhetsanalytisk redovisning måste vara på plats. När kärnkraftverk sedan ska rivas måste först allt radioaktivt material tas bort. Verken rivs inifrån och ut, så det mest radioaktiva materialet tas bort först. Det är exempelvis de interna delarna i reaktortankarna och själva reaktortankarna. Efter dessa stora jobb kan man sedan ta bort annat som är mindre aktivt, det är turbin- och generatorer som står på tur då. Sedan följer en systematisk genomgång av hela anläggningen. Betong, metall och annat material som också är radioaktivt, tas bort i nästa steg. Av hela anläggningen är det cirka 6 % som är radioaktivt och behöver tas bort först.

När allt radioaktivt material är borta friklassas anläggningen. Då börjar den konventionella rivningen av byggnader som är det stora och synliga arbetet och ligger några år framåt i tiden. Den konventionella rivningen genomförs i början av 2030-talet. När byggnaderna rivs sorteras betongen ut för återfyllnad och metallen sorteras ut för återvinning. Det finns små mängder av asbest och PCB som kommer att tas omhand enligt de gällande föreskrifter som finns.

Vi arbetar aktivt för att ha så effektiva och få transporter som möjligt av rivningsmaterialet.

När den konventionella rivningen är genomförd är marken färdigställd till industritomt med samma strålnivå som omgivningen. Skåne har en väldigt låg naturlig bakgrundsstrålning. Uniper äger tomten och kommer senare att fatta beslut om vad marken ska användas till längre fram. Till exempel är infrastrukturen med elnät i anslutning till anläggningen lämplig för elproduktion.

Uniper har för avsikt att riva byggnaderna och sedan färdigställa marken till industritomt. Det finns inga radiologiska hinder för att längre fram göra ytterligare åtgärder för att ändra markens status, så att det skulle kunna användas för andra ändamål, till exempel strövområde eller bostadsområde.

Stora delar av rivningsavfallet kan återvinnas

När ett material som använts i ett kärnkraftverk har friklassats kan det återvinnas som vanligt avfall. Friklassningen av material från anläggningen i Barsebäck bidrar till den cirkulära ekonomin. Genom återvinning kan material från nedmonteringen av kärnkraftverket få nytt liv. Cirkulära och hållbara lösningar ger nya resurser på marknaden, och skapar därmed värde även för miljön.

Marken efter friklassning och rivning

BKAB har ur strålskyddssynpunkt för friklassning av området uttalat målet ”fri användning” även om slutmålet för området är mindre känslig markanvändning (MKM) (industriområde). Vad betyder egentligen detta och hur menar vi? Nedan hittar du fördjupning.

Är marken radioaktiv efter rivningen?

För BKAB är målet efter rivning, återställande och friklassning att marken ska vara industritomt, men målet för strålnivåerna är att den ska vara samma som marken utanför anläggningen. Att den ska ha samma naturliga bakgrundsstrålning som omgivande jordbruksmark. I Skåne är den naturliga bakgrundsstrålningen låg, den är högre i andra delar av Sverige.

Friklassning

Med friklassning avses att strålskyddslagen lagen och om kärnteknisk verksamhet inte längre ska tillämpas för området och för områden fattas beslut om friklassning av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Efter ett sådant beslut kvarstår inga skyldigheter enligt strålskyddslagen eller kärntekniklagen för den som innehar området. Det är även SSM som, efter ansökan av verksamhetsutövaren, beslutar om friklassningsnivåer för ett område och det är dessa nivåer som verksamhetsutövaren ska förhålla sig till vid kontroller och saneringsåtgärder. Friklassningsnivåerna ska utgå från att den årliga effektiva dos som en enskild person i allmänheten kan förväntas få till följd av områdets radioaktiva förorening inte ska överstiga 0,1 mSv. Innan friklassning kan ske kontrolleras förekomsten av radioaktiva föroreningar i området exempelvis genom mätningar i fält, provtagning och beräkningar. Ett områdes fortsatta användning ur strålskyddssynpunkt (enl. SSMs friklassningsföreskrift) har fallen ”fri användning” och ”användning med begränsning”.

Konventionella föroreningar

Barsebäcks mål är att marken ska vara redo för industriändamål när den återställts efter rivning och friklassning.
Det är inte bara strålning som måste kontrolleras, man måste också kontrollera att det inte finns konventionella föroreningar kvar, tex rester av drivmedel eller andra skadliga ämnen. När marken är industrimark är det lite lägre krav än om marken ska användas för till exempel odling eller boende. Till vilken nivå saneringen genomförs bestäms genom platsspecifika riktvärden som kommer att tas fram.