Fossilfri el – nyckeln till klimatfrågan

År 1882 togs det första vattenkraftverket i Sverige i drift. Då kunde man nog inte ana att man lade grunden för ett av världens bästa, säkraste och mest klimatvänliga elsystem. På 60-talet tillkom kärnkraften, som blev ytterligare en viktig grundpelare i Sveriges försörjning av baskraft, inte minst efter 70-talets OPEC-kriser. På senare år har även väderberoende kraftslag, så som vindkraft, blivit en allt större del av elsystemet. Vårt elsystem, ett av världens bästa och dessutom nästintill fossilfritt, har helt enkelt byggts upp och utvecklats steg för steg, för att tillgodose våra behov. 

Det är också fossilfri el från det svenska elsystemet som är förutsättningen för att andra sektorer i samhället ska kunna bli fossilfria – och därmed bidra till att Sverige lever upp till klimatmålen. För att minska utsläppen i den takt som krävs, behöver vi i större utsträckning ersätta fossila bränslen med fossilfri el. Samtidigt måste en stor del av Sveriges elproduktion förnyas och bytas ut - hela två tredjedelar inom 25 år. Detta innebär att vi behöver öka investeringarna i en betydligt högre takt än vi gör i dagsläget. Politikerna behöver skapa förutsättningar för en historisk satsning på energisystemet - ett miljardprogram för elen. 

Framtiden kräver mer el

Elanvändningen i Sverige ökar, och kommer fortsätta öka i framtiden. Detta beror delvis på att befolkningen växer, men även på att vi använder el på nya sätt. I och med digitaliseringen används el till att driva allt fler innovationer. Till exempel behövs det stora mängder el för att driva ett växande antal datacenters. El är även vårt bästa verktyg för att minska utsläpp och används för att ersätta fossila bränslen inom allt fler områden. Här är elektrifieringen av transporter, med elbilar och elbussar, ett viktigt exempel, men även inom industrin elektrifieras många processer där man tidigare använde fossila bränslen. Svenskt Näringsliv har analyserat de färdplaner för minskade utsläpp som presenterades av olika branscher under 2018 [1]. De har kommit fram till att om samtliga utlovade elektrifieringsåtgärder genomförs, skulle det kräva 37 TWh el. Det motsvarar en ökning av Sveriges elanvändning med 29 procent.

Anläggningar åldras och behöver bytas ut

Inte nog med att vårt elbehov ökar, stora delar av den elproduktion vi har idag kommer dessutom att fasas ut under de närmaste 25 åren. Här ingår kärnkraft och biokraft, men även vindkraftverk, som har en livslängd på cirka 25 år. Totalt är det cirka hundra miljarder kilowattimmar som måste ersättas – två tredjedelar av Sveriges elproduktion. Att kärnkraftens andel minskar innebär att vi får en större andel väderberoende kraft i elsystemet, kraft som styrs av väder och vind som inte går att planera. Det innebär att vi måste hitta nya verktyg för att anpassa elproduktionen efter våra behov så att alla som bor och verkar i Sverige kan fortsätta förlita sig på en trygg och störningsfri elförsörjning. 

Hög tid att satsa på elsystemet

I och med det ökade elbehovet, ersättningen av gamla kraftverk och övergången till mer väderberoende kraft, står Sveriges elsystem inför den största utmaningen någonsin. Energimyndigheten har kommit fram till att nya anläggningar med en sammanlagd årsproduktion på mellan 60-120 TWh kommer att behöva byggas fram till år 2045 [2]. De bedömer att den stora utbyggnaden främst behöver ske från mitten av 2030-talet och att den årliga utbyggnadstakten då behöver vara tre till sex gånger så hög som dagens. Om Sverige ska klara att behålla vår konkurrenskraft, samtidigt som vi når utsläppsmålen, måste vi göra stora investeringar i elsystemet inom en snar framtid. Det krävs ett miljardprogram för elen – en historisk satsning som gör att vi kan fortsätta ha ett modernt och hållbart elsystem. Och det är bråttom, det krävs stora investeringar och etableringar och det tar tid att planera. Sveriges politiker behöver agera nu.

  
Höj ambitionen till 100 procent fossilfritt energisystem

De fyra 70-talsreaktorerna på OKG och Ringhals kommer alla att vara stängda innan utgången av 2020. Reaktorerna har primärt ersatts av landbaserad vindkraft, som subventionerats genom Elcertifikatsystemet sedan 2003. Omställningen har inte bidragit till lägre fossilutsläpp, eftersom både kärnkraft och vindkraft har en fossilfri elproduktion. Snarare har stabiliteten i elsystemet försämrats då vindkraft inte kan bidra med funktionalitet såsom systemtjänster, elkvalitet och leveranssäkerhet på samma sätt som kärnkraft. 

För att klara klimatutmaningen och samtidigt möta ett kraftigt ökande elbehov, har vi inte råd att välja bort något enda fossilfritt energislag. Varken i Sverige eller i resten av världen. I Sverige är det dags att höja ambitionen till ett 100 procent fossilfritt energisystem. Och inte begränsa målbilden till ett 100 procent förnybart elsystem. Att inkludera kärnkraft i målbilden, skulle skapa incitament till både fortsatt forskning och framtida investeringar. 

[1] Svenskt Näringsliv: kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner [2] Energimyndigheten: Vägen till ett 100 procent förnybart elsystem
Illustration: Baskraften möjliggör Industri 4.0

Vi ser till att Sverige har baskraft

Som en del av den globala Uniper-koncernen är vi en stor elproducent för svensk basindustri och en garant för pålitlig och stabil elproduktion för Sveriges elbehov. I våra produktionsanläggningar runt om i landet produceras el via vattenkraft, kärnkraft och reservkraft. Vår el används för att samhället och industrin ska fungera oavsett väder och årstid. Inom vattenkraft är vi den tredje största producenten i Sverige. Våra 76 hel- och delägda vattenkraftverk är spridda från Lycksele i norr till Kristianstad i söder och står för cirka 12 procent av Sveriges samlade vattenkraftproduktion. När det gäller kärnkraft är Uniper-koncernen delägare i alla Sveriges tre aktiva kärnkraftverk. Uniper äger även Barsebäcksverket – det första kommersiella kärnkraftverket i Sverige som nu nedmonteras och rivs.