För att minska utsläppen behöver vi kärnkraften

Om vi ska kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader börjar vi nu få väldigt ont om tid. Energin från kol, olja (och gas) måste snabbt ersättas med fossilfria alternativ. Förnybara energikällor har utvecklats mycket de senaste åren, men investeringstakten måste tiodubblas om vi ska kunna hantera klimatutmaningen, bara genom att ersätta kolen och oljan med väderberoende produktionsslag som vind- och solkraft. Detta är inte realistiskt i nuläget. Som tur är finns det fler alternativ. Genom att bevara och på sikt bygga ut kärnkraften samtidigt som man ökar produktionen av förnybar el går det att minska användningen av kol, olja och gas – snabbt och fossilfritt.

.

Visste du att...

Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer ska kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt än dagens reaktorer För att vi ska klara 2-gradersmålet måste dagens kärnkraftskapacitet mer än fördubblas fram till år 2050 När Oskarshamn 3 går på full effekt kan reaktorn tända drygt 207 miljoner lågenergilampor med 7 W effekt

Utsläppen ökar

Mellan 2014-2016 minskade de globala utsläppen något, trots god fart i världsekonomin. Därmed väcktes förhoppningen om att det skulle vara ett bestående trendbrott. En helt färsk rapport från Tyndall-centret för klimatforskning vid University of East Anglia visar dock att utsläppen ökar igen med två procent under 2017. Det innebär också att det kommer att krävas betydligt mer åtgärder om vi ska kunna leva upp till det mål som sattes på klimatmötet i Paris – en uppvärmning som stannar under två grader.

Enligt beräkningar kan vi släppa ut ytterligare 816 miljarder ton koldioxid för att ha en chans att klara tvågradersmålet.  Det innebär att vi måste minska utsläppen med drygt 4% varje år fram till 2039 [1]. Dessutom måste den fossilfria el som vi ersätter den fossila med vara tre gånger så effektiv. I dag ligger vi tyvärr långt ifrån denna minskningstakt[2].

Om vi ska lyckas minska utsläppen med enbart sol- och vindkraft måste vi komma upp i en tio gånger så hög investeringstakt som i dag. Att öka investeringarna så kraftigt är inte realistiskt i dagsläget[3]. Därför är det viktigt att vi hittar kompletterande lösningar som kan användas parallellt med utbyggnaden av väderberoende kraftslag som sol och vind. Och det är här kärnkraften kommer in - ett fossilfritt kraftslag som kan bidra till att trygga världens elförsörjning i framtiden.

Basen i elsystemet 

Förutom att kärnkraften är fossilfri har den även en annan viktig fördel, den ger oss trygg baskraft som är oberoende av väder och vind. Eftersom det ännu inte går att lagra el storskaligt på ett bra sätt behöver vi producera el i precis det ögonblick den ska användas. Därför är det viktigt att grunden i vårt elsystem utgörs av kraftslag som kan producera el även när solen inte skiner och vinden inte blåser. Länder som inte har kärnkraft eller har avvecklat den är ofta tvungna att använda olja, kol eller gas vid sådana tillfällen, vilket medför stora utsläpp och klimatpåverkan.

När den väderberoende kraftproduktionen fortsätter byggas ut kommer det bli ännu viktigare att ha tillgång till pålitlig baskraft för att kunna stabilisera kraftsystemet. Baskraften hjälper oss även att upprätthålla rätt frekvens i elsystemet vilket förhindrar större avbrott och andra störningar. Detta eftersom kärnkraften och vattenkraften, våra två främsta baskraftslag i Sverige, har stora generatorer som gör elsystemet motståndskraftigt mot snabba förändringar, något som sol- och vindkraftverk inte kan idag. Rörelseenergin kallas också svängmassa.

Fjärde generationens kärnkraft är här

Dagens kärnkraftreaktorer har vissa begränsningar. Reaktorerna utnyttjar bara cirka 5% av energiinnehållet i uranet som används. Uran är en ändlig resurs och det radioaktiva avfallet från reaktorerna måste lagras på ett säkert sätt i 100 000 år innan strålningen från det helt har klingat av. Dessutom är det kostsamt att bygga nya kärnkraftverk[4]. Men forskare utvecklar nu nästa generations kärnkraft, den fjärde generationen, som kommer att bli effektivare och säkrare och finnas tillgängliga till en lägre kostnad än idag.

Fjärde generationens kärnkraftsreaktorer är i många fall mindre jämfört med dagens reaktorer och ska kunna utnyttja kärnbränslet 100 gånger mer effektivt än vi gör idag. Det avfall som till sist återstår behöver slutförvaras i 500-1 000 år istället för dagens 100 000 år. Det kärnbränsle som finns kvar i dag skulle räcka till att försörja hela världen med el i tusen års tid[5].   

I centrum för utvecklingen av framtidens kärnkraft finns det svenska företaget LeadCold, en avknoppning från Kungliga Tekniska Högskolan, som arbetar med en blykyld reaktordesign. Det innebär att smält bly används som kylmedel. Bly ger ett gott strålskydd och säkerställer att bara minimala mängder radioaktiva ämnen kan släppas ut om det skulle bli en härdsmälta. Reaktorn kan grävas ned på 25 meters djup och användas som ett underjordiskt batteri på tre megawatt med 30 års livslängd. Under den tiden behöver inget nytt bränsle fyllas på. När allt bränsle är förbrukat grävs reaktorn upp så att det radioaktiva avfallet kan lagras på ett säkert ställe. LeadCold siktar på att ta sin första kommersiella reaktor i drift år 2025 i norra Kanada[6].

Förhoppningen är att fjärde generationens kärnkraft kommer att kunna ge oss en både säker och fossilfri baskraft till en lägre kostnad som kan hjälpa oss att ersätta fossila bränslen och få ner utsläppen en gång för alla.

Kärnkraftsförespråkare + klimatkämpe = sant?

Historiskt sett har många inom miljörörelsen varit emot kärnkraft. Istället har man förespråkat vind- och solkraft. Men i dag har många insett att vi kommer att behöva både energikällor som sol,vind, vatten och kärnkraft ifall vi ska kunna minska utsläppen tillräckligt snabbt för att förhindra en temperaturökning över två grader. I länder där man hastigt har avvecklat kärnkraften kan vi konstatera att kolkraft och gaskraft har tagit en större roll, helt enkelt för att vind- och solkraft inte kan fylla samma funktion som kärnkraft eller vattenkraft.

Ett exempel på en miljö- och klimatkämpe som kommit att bli kärnkraftsförespråkare är Kirsty Gogan, global chef och en av grundarna av organisationen Energy for Humanity. Energy for Humanity är en frivilligorganisation som strävar efter att alla människor på jorden ska ha tillgång till fossilfri el. Därför informerar de om att sol- vind- och kärnkraft behöver kombineras med storskaliga kraftslag om vi ska kunna klara klimathotet. Kristy Gogan menar att de som är motståndare till kärnkraft tyvärr automatiskt tenderar att gynna kolkraften och andra fossila alternativ, eftersom de i dag är de enda realistiska alternativen till kärnkraft. Som klimatkämpe bör den främsta prioriteringen vara att bidra till en kraftig och snabb utsläppsminskning för att kunna stoppa temperaturhöjningen innan det är för sent.

Om vi utnyttjar kärnkraft och förnybara kraftslag parallellt har vi på riktigt en chans att åstadkomma de utsläppsminskningar som krävs. Med ett fossilfritt elsystem som utnyttjar modern teknik kan elen spela en ännu viktigare roll i vårt samhälle, hjälpa människor att utvecklas och ta sig ur fattigdom och möjliggöra nya innovationer som förenklar våra liv.

[1] Antagandet bygger på 66 procents sannolikhet att uppnå tvågradersmålet

[2] Analysgruppen: Klimatet och kärnkraften

[3] Analysgruppen: Klimatet och kärnkraften

[4] NyTeknik

[5] NyTeknik

[6] NyTeknik

Illustration överframtidens kärnkraft

Vi ser till att Sverige har både baskraft och reglerkraft

Som en del av den globala Uniper-koncernen är vi en stor elproducent för svensk basindustri och en garant för pålitlig och stabil elproduktion för Sveriges elbehov. I våra produktionsanläggningar runt om i landet produceras el via vattenkraft, kärnkraft och naturgaseldad kraftvärme och reservkraft. Vår el används för att vårt samhälle och våra industrier ska fungera oavsett väder och årstid. När det gäller vattenkraft är vi den tredje största producenten i Sverige. Våra 76 hel- och delägda vattenkraftverk är spridda från Lycksele i norr till Kristianstad i söder och står för cirka 12 procent av Sveriges samlade vattenkraftproduktion. När det gäller kärnkraft är Uniper-koncernen delägare i alla Sveriges tre aktiva kärnkraftverk. Uniper äger även Barsebäcksverket – det första kommersiella kärnkraftverket i Sverige som nu avvecklas och rivs i linje med det svenska systemet.

Blommor i förgrunden, höghus i bakgrunden

Mer om kärnkraftens roll i samhället

O3:an framför blå himmel

Mer om svängmassa

Ett vattenkraftverk sett från ovan på sommaren

Mer om el och klimat