Allt mer frekvent drift på Karlshamnsverket

Karlshamnsverket i Blekinge är primärt ett reservkraftverk och en extraresurs för Svenska kraftnät att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar. I takt med minskade marginaler i det svenska elsystemet, körs nu anläggningen allt oftare även under sommaren genom kommersiella bud på den nordiska elbörsen Nord Pool. 

Karlshamnsverket har handlats upp av Svenska kraftnät och anläggningen ingår i den så kallade Effektreserven som sträcker sig från 16 november till den 15 mars fram till 2025. Under den här perioden har Svenska kraftnät full rådighet över 562 megawatt (MW) av verkets totala kapacitet på 660 MW. 

Övrig tid utanför avtalsperioden, är Karlshamnsverket tillgängligt för kommersiella bud på den nordiska elbörsen Nord Pool. En tillgänglighet som utnyttjas allt oftare i takt med att det svenska elsystemet fått brist på planerbar elproduktion samtidigt som andelen väderberoende elproduktion ökat. 

Att Karlshamnsverket körs under sommartid när förbrukningen är som lägst, har fått stor medial uppmärksamhet och många undrar varför ett oljeeldat reservkraftverk fått en sådan stor betydelse för elförsörjningen. Henrik Svensson är kraftverkschef på Karlshamnsverket, och han kommenterar och besvarar aktuella frågor kring den uppmärksammade driften. 
 

Karlshamnsverket har varit igång regelbundet under en vecka i mitten på augusti. Varför? 

− När Karlshamnsverket avropas under sommartid beror det på att andra produktionsresurser inte är tillgängliga. Det kan till exempel handla om sämre vindförhållanden som påverkar vindkraftens leveransförmåga. Eller att någon av kärnkraftens reaktorer genomför sin årliga revision, som alltid planeras in under sommaren när elförbrukningen går ned. 

− Fossilfri elproduktion som vindkraft och kärnkraft ligger först i budstegen på Nord Pools elmarknad, medan fossil elproduktion aktiveras först när det är nödvändigt för att balansen mellan efterfrågan och tillgång ska gå ihop. Och då stiger också priset på el eftersom sådan elproduktion har kostnader för såväl bränsle som utsläppsrätter. 

Men samtidigt som Karlshamnsverket körde, exporterade Sverige för fullt till bland annat Tyskland och Baltikum. Hur hänger det ihop? 

− Elen flödar dit behovet finns och där priserna är som högst. Den senaste tiden har de höga priserna ute i Europa, bland annat beroende på höga gaspriser och låg vindkraftsproduktion, inneburit att kablarna till utlandet har gått på eller nära maxkapacitet när det gäller export. När till exempel Tyskland och Baltikum har effektbrist, stöttar vår svenska elproduktion dessa länder via utlandskablar. 

− Att vi exporterar till andra länder fast vi hade behövt produktionen själv, är reglerat i EUs lagstiftning och förordningar som anger att medlemsländer inte får begränsa exportflödena mellan de nationella elsystemen genom att undanhålla tillgänglig elproduktion. På samma sätt är Karlshamnsverket en del av elmarknaden, där vi är skyldiga att erbjuda vår produktionsförmåga om behovet finns. 
 

Hur påverkar det här södra Sverige? 

− Den elproduktion som finns i södra Sverige räcker inte för att tillgodose efterfrågan, och därför är Sydsverige beroende av överföring av el från norra Sverige. Bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige, innebär samtidigt och paradoxalt nog att det finns begränsningar i överföringskapaciteten i stamnätet. I det avseendet bidrar Karlshamnsverket allt oftare med effekttillskott till södra Sverige och till grannländerna. 

− Hade vi däremot haft kvar den planerbara produktionen från kärnkraft som har avvecklats under de senaste åren, det vill säga R1 och R2 på Ringhals samt O1 och O2 i Oskarshamn, så hade södra Sverige haft lägre priser och heller inte drabbats av effektbrist. 
 

Men hur kan Sverige ha effektbrist? Många säger att vi har ett elöverskott. 

− Sverige kan mycket väl ha effektbrist och ett elöverskott. På årsbasis är det korrekt att Sverige har ett överskott om cirka 20 TWh. Men i elsystemet måste det i varje ögonblick råda balans mellan produktion och konsumtion. Därför kan det uppstå ett underskott, till exempel när reaktorer är i revision eller när vi har lite vind i systemet. Då pratar vi om en effektbrist.  

Svenska kraftnät menar att det inte är effektbrist i södra Sverige. Varför har ni olika uppfattning? 

− Jag kan så klart inte svara för hur Svenska kraftnät definierar effektbrist, men om vi tar det ur ett strikt marknadsperspektiv så är priset en mycket tydlig signal. Elproduktion upphandlas på elbörsen Nord Pool. Här möts producenter och en mängd elhandelsföretag, där de sistnämnda får representera konsumenter. 

− Vid lunchtid dagen före produktion sätts priset efter det sist avropade produktionsbudet. Det hela sker genom en utbudsstege, där de produktionsanläggningarna med lägst produktionskostnader avropas först. Det handlar då oftast om vind- och vattenkraft, men också kärnkraft. Karlshamnsverket ligger väldigt långt ut på den här budstegen, vi har höga produktionskostnader. Och när vi trots detta avropas är det enligt min uppfattning en tydlig signal på att alla andra möjligheter är uttömda, det är alltså en effektbristsituation i elmarknaden. 

Är den främsta anledningen till de höga elpriserna de höga gaspriserna på kontinenten? 

−Jag skulle säga att det är en faktor. Men det finns fler. Sveriges elsystem sitter ihop med våra grannländer i Norden, men också med Tyskland, Polen och Baltikum. Det här gör att när elpriserna är höga i dessa länder så tenderar elen att flöda dit. Men kablarna har en maxkapacitet, vi kan alltså rent tekniskt inte överföra hur mycket effekt som möjligt i dessa förbindelser. 

− Så ja, vi kopplar till våra grannländers elpriser, mindre så i de områden i Sverige där vi har mycket egen produktion (effektöverskott). Det är också tydligt att om vi hade haft kvar den planerbara elproduktion i södra Sverige som lagts ner de senaste åren hade elpriserna varit lägre i SE4 och vi hade heller inte behövt aktivera kostsam fossil elproduktion. Eller med andra ord, kablarna hade fyllts upp utan att det hade dränerat södra Sverige på tillgänglig elproduktion och priset hade varit lägre än det på kontinenten. 

− Ytterligare en faktor som spelar in är de väderberoende kraftslagen. Är det, som det var under exempelvis andra veckan i augusti 2022, lite vind, ja då sticker elpriserna i väg. Det blir också väldigt tydligt när någon eller några av de kvarvarande kärnkraftsreaktorerna går i planerad revision, vi har liksom inte de marginalerna i systemet som vi hade tidigare och det är därför vi ser en oerhört volatil prisbild på marknaden just nu, stora prissvängningar alltså. 
 

Men är det försvarbart att tjäna pengar på fossil elproduktion mitt under brinnande klimatkris? 

− Det är så klart inte optimalt att använda fossila bränslen. Men i det korta perspektivet, så fungerar elmarknadens budstege på det viset att den elproduktion med störst klimatavtryck också är den som budas in sist. Om Karlshamnsverket inte hade funnits, hade sannolikt en kolkraftanläggning hos våra grannländer budats in i stället. När det gäller koldioxidutsläpp är olja att föredra framför kol. 

− Karlshamnsverket har höga marginalkostnader för drift, vilket också förklarar varför vi ligger högt upp i utbudskurvan. Elpriset ska vara mycket högre än normalt för att anläggningen ska startas, och det innebär att vi tjänar betydligt mindre än de elproducenter som har lägre marginalkostnad. Marknadsreglerna är sådana att det är marginalkostnaden som utgör budnivån d v s de rörliga produktionskostnaderna. 

− Men visst är det viktigt att ställa om energisektorn från fossilt till fossilfritt. En sådan omställning görs inte på en eftermiddag, utan kommer att kräva att hela elsystemet designas om. Hur den designen ska se ut är expertmyndigheternas ansvar i samråd med elproducenter och elkonsumenter. På Uniper är vi beredda att ta ansvar och göra investeringar som främjar både klimatmål och en stabil elförsörjning. 
 

Ni har haft lång tid på er att konvertera till bio-olja, varför har ni inte gjort det? 

− Det finns flera anledningar. En är att efterfrågan inte har funnits. Dessutom finns det flera utmaningar med att gå över till ett biobränsle. Den första är att vi har identifierat att det finns en problematik kring att få tag i den här typen av bränsle i de mängder som behövs. 

− Det andra är att det för vår verksamhet, i egenskap av att reservkraftverk som inte är tänkt att användas som baskraft utan ska kunna rycka in under kortare perioder vid enstaka tillfällen, är viktigt med en god lagringsbeständighet. Bränslet måste alltså kunna förvaras under en lång tid utan att det påverkas, förstörs eller på annat sätt degraderas. De biobränslen vi har studerat lever inte riktigt upp till dessa krav. 

− Den tredje delen handlar om den tekniska utmaningen. Det kommer behöva göras en räcka tekniska uppdateringar på anläggningen, bland annat på bränslehanteringssidan, men faktiskt också när det gäller utökad rökgasrening. 
 

Ni skulle ju kunna stänga Karlshamnsverket. Så hade ni sluppit den här debatten, eller hur? 

− Det hade inte varit att ta ansvar. Karlshamnsverket startas alltid för att elproduktionen behövs någonstans – oavsett om det är Svenska kraftnät som avropar drift under vintern, eller om det är elmarknaden som avropar produktionen under sommarhalvåret. Det handlar i slutänden om att någon behöver elen för att kunna koka kaffe, ladda sin dator eller värma sitt boende. Klimatutmaningen är viktig, men vi ska samtidigt inte glömma bort elens betydelse för vår välfärd och vårt vardagsliv. 

Vad skulle du ge för råd till ansvariga politiker? 

− Sluta polarisera och se till helheten! Fokusera istället på att enas om en vision för vad vi vill att vårt elsystem ska kunna leverera nu och i framtiden. Låt sedan experter och specialister ta fram en färdplan med konkreta åtgärder för att bygga det elsystem som samhället behöver.