Malmö,
27
September
2021
|
11:32
Europe/Amsterdam

Därför startades Karlshamnsverket i september

”Karlshamnsverket eldar olja för fullt”. Så såg rubrikerna ut under två veckor i september då anläggningen var i drift. Olika påståenden har förekommit, t ex att ägaren Uniper tjänar massor med pengar och att elproduktionen som levererats inte har behövts. Kraftverkschefen Henrik Svensson reder ut begreppen kring den uppmärksammade driften.

Karlshamnsverket är främst förknippat med att det är ett reservkraftverk, som upphandlats av Svenska Kraftnät som en extra resurs att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar. Avtalsperioden sträcker sig från 16 november till den 15 mars.

Men varför var Karlshamnsverket igång i mitten på september?

– Utanför avtalsperioden kan Karlshamnsverket avropas av den nordiska elmarknaden Nord Pool. Det är väldigt ovanligt, men under de här två veckorna köptes elproduktion och då måste vi leverera.

Du säger att det är ovanligt att ni startar anläggningen utanför effektreserven. Vad var anledningen till att ni fick sålt produktion under just de här veckorna?

– I det stora perspektivet hade vi ett extremt väderläge över stora delar av Europa, med mycket moln och lite vind. Det gjorde att de väderberoende kraftslagen inte kunde leverera det som marknaden efterfrågade. I ett sådant läge budas anläggningar in som oftast kör mer sällan – på grund av att de är fossila och primärt är reservresurser.

– Elmarknaderna runt om i Europa hänger ihop via kablar, som möjliggör import och export mellan länderna. Det är ett bra system som gör det möjligt att optimera elproduktionen både utifrån klimatmål och elförsörjning. Fossilfri elproduktion ligger först i budstegen, medan fossil elproduktion aktiveras först när det är nödvändigt för att balansen mellan efterfrågan och tillgång ska gå ihop och då stiger också priset på el eftersom sådan elproduktion har kostnader för såväl bränsle som utsläppsrätter.


Men hur påverkar det här Sverige? Vi har ju nästan ett helt fossilfritt elsystem?

– Som sagt, elmarknaderna hänger ihop. Under den här perioden var det framför allt våra grannländer Tyskland och Danmark som hade effektbrist och därför behövde import från Sverige. Eftersom vi har brist på planerbar elproduktion i södra Sverige och eftersom överföringskapaciteten från norra Sverige inte kan utnyttjas fullt ut, så fanns det begränsat med alternativ för att hjälpa våra grannländer. Därav avropades Karlshamnsverket för att kunna täcka upp den efterfrågan som fanns.

– Sedan har jag sett kommentarer om att vi inte behöver elda olja för att kunna exportera. I det sammanhanget måste Sverige förhålla sig till lagstiftningen som säger att vi inte får strypa exportflöden för att gynna den egna elförsörjningen. Då påverkar vi på ett negativt sätt våra grannländers elförsörjning


Ni säger att det var brist på el, men Svenska Kraftnät håller inte med. Hur förklarar du det?

– Vi har olika utgångspunkt när vi definierar vad som är elbrist. Svenska Kraftnät har balansansvar för det svenska elsystemet, och agerar därför med åtgärder på alla avvikelser som hotar driftsäkerheten i transmissionsnätet. Under de här veckorna var det balans i det svenska elsystemet, och inga åtgärder var nödvändiga.

– På Uniper har vi ett annat perspektiv där vi ser helheten och långsiktigheten. I det perspektivet menar vi på att det är mycket allvarligt när marknaden måste anta produktion från ett reservkraftverk som ligger i slutet av utbudskurvan med så frekvent drift – i september med hyfsat varma temperaturer. Enligt vår mening är det en kraftig varningssignal om att elsystemet utvecklas i fel riktning.


Men tycker du att det är moraliskt försvarbart att tjäna pengar på en sådan här situation?

– Det är ett påstående som indikerar bristande förståelse för prisbildningen på elmarknaden. Karlshamnsverket har höga marginalkostnader för drift, vilket också förklarar varför vi ligger längst bort i utbudskurvan. Elpriset ska vara mycket högre än normalt för att anläggningen ska startas, och det innebär att vi tjänar betydligt mindre än de elproducenter som har lägre marginalkostnad. Marknadsreglerna är sådana att det är marginalkostnaden som utgör budnivån d v s de rörliga produktionskostnaderna.


Men samtidigt är det olja ni bränner – hur kan det vara försvarbart?

– Det är så klart inte optimalt att använda fossila bränslen. Men i det korta perspektivet, så fungerar elmarknadens budstege på det viset att den elproduktion med störst klimatavtryck också är den som budas in sist. Om Karlshamnsverket inte hade funnits, hade sannolikt en kolkraftanläggning hos våra grannländer budats in i stället. När det gäller koldioxidutsläpp är olja att föredra framför kol.

– Men visst är det viktigt att ställa om energisektorn från fossilt till fossilfritt. En sådan omställning görs inte på en eftermiddag utan kommer att kräva att hela elsystemet designas om. Hur den designen ska se ut är expertmyndigheternas ansvar i samråd med elproducenter och elkonsumenter. På Uniper är vi beredda att ta ansvar och göra investeringar som främjar både klimatmål och en stabil elförsörjning.


Ni skulle ju kunna stänga Karlshamnsverket. Så hade ni sluppit den här debatten, eller hur?

– Det hade inte varit att ta ansvar. Karlshamnsverket startas alltid för att elproduktionen behövs någonstans – oavsett om det är Svenska Kraftnät som avropar drift under vintern, eller om det är elmarknaden som budar in produktionen under sommarhalvåret. Det handlar i slutänden om att någon behöver elen för att kunna koka kaffe, ladda sin dator eller värma sitt boende. Klimatutmaningen är viktig, men vi ska samtidigt inte glömma bort elens betydelse för vår välfärd och vårt vardagsliv.


Hur vill ni att ett nytt elsystem ska designas? Är det mer kärnkraft som ska till?

– Elsystemet ska designas utifrån energi-trilemmat – en balans mellan tillgång till el, den sociala påverkan – att kostnaden för el är rimlig och hållbarhet - social, ekonomisk och miljömässig. För att detta ska kunna realiseras behövs ett energipolitiskt ramverk som omfattar alla de behov som vi ser med ett fungerande elsystem. 

– På Uniper kan vi konstatera att detta ramverk nu styr mot att allt mer planerbar elproduktion stängs till förmån för väderberoende kraft. Och det är inte till gagn för vare sig klimatmål eller en trygg elförsörjning.


Vad skulle du ge för råd till politiken?

– Sluta polarisera och se till helheten! Fokusera istället på att enas om en vision för vad vi vill att vårt elsystem ska kunna leverera nu och i framtiden. Sen kan vi diskutera vad som krävs för att nå dit och ta fram konkreta planer för vägen framåt.