Effektreserven är livlinan i det svenska elsystemet

Henrik Svensson, kraftverkschef för Karlshamnsverket, berättar om vardagen på ett reservkraftverk.

Jämfört med ett kraftverk som går hela tiden, är det så klart annorlunda att jobba på ett kraftverk som nästan aldrig är igång. Men det är aldrig långtråkigt. Vi måste hela tiden hitta nya lösningar för att hålla kraftverket i gott skick, och vi utvecklar nya produkter och tjänster som kraftsystemet behöver. Vetskapen om att kraftverket är viktigt för att trygga elförsörjningen i ansträngda situationer, både i effektreserven och på andra sätt, är motiverande i sig. Kraftverket ska inte behöva starta särskilt ofta eller vara igång länge, så ser vår roll ut. Det är alla som jobbar på Karlshamnsverket medvetna om. Men när det blir tufft och vår kraft behövs, då finns vi där.

Effektreserven – när andra resurser inte räcker till

På vinterhalvåret, från den 16 november till och med den 15 mars, ingår Karlshamnsverket i Svenska kraftnäts effektreserv. Det innebär att Svenska kraftnät bestämmer om, och i så fall när, vi ska starta kraftverket. Eftersom effektreserven bara startas när andra resurser inte räcker till, som på en riktigt kall vinterdag, är det väldigt viktigt att starta på exakt rätt tid och leverera så mycket som Svenska kraftnät behöver. Därför blir det extra viktigt att konstant underhålla anläggningen för att säkerställa att vi fortsätter att leverera en stabil och pålitlig tjänst till Svenska kraftnät och landets elkonsumenter under vintern.

Förra året nettoexporterades 17 TWh. Totalt uppgick elproduktionen 2018 i Sverige till dryga 158 TWh. Det är dock inte samma sak som att det finns tillräckligt med el, eller effekt, i varje enskilt ögonblick under året. Effektreserven behövs vid extrema effektsituationer vintertid och omfattar både elproduktion och förbrukningsreduktion. Effektreserven används endast när tillgänglig effekt inte räcker till för att täcka konsumtionen. Utifrån hur prognosen för produktion och förbrukning ser ut inför den kommande dagen fattar Svenska kraftnät beslut om att aktivera effektreserven eller inte. Det kan förstås också vara en störning i ett annat kraftverk eller i elnätet som gör att Karlshamnsverket behöver startas upp. När det blir så ansträngt att effektreserven behövs hör Svenska kraftnät av sig till Unipers driftcentral, som i sin tur kontaktar Karlshamnsverket, och då börjar vi arbetet med att starta kraftverket.

Tillräckligt med el i varje enskilt ögonblick

När vi ligger i högsta beredskap kan vi starta kraftverket på en och en halv till två timmar så att samhället ska fortsätta att fungera. Då håller vi delar av anläggningen varm, eftersom det är uppvärmningen av exempelvis turbin och panna som tar längst tid när kraftverket startar. Går vi för snabbt fram blir det skador på materialet. Kraftverket ligger i högsta beredskap när det finns tecken på att kraftverket kan komma att behövas. Annars är grundberedskapen i effektreserven 14 timmar. Då är anläggningen kall och vi har 14 timmar på oss från startorder till dess att vi börjar leverera el ut på nätet. Oftast klarar vi dock starten på kortare tid.

Det finns en maxgräns för hur stor effektreserven får vara enligt svensk lag. Om inte Svenska kraftnät ser särskilda skäl till att utöka effektreserven får de handla upp 750 MW, varav minst 25 procent ska vara förbrukningsreduktion, alltså resurser som drar ner på sin elförbrukning när det blir ansträngt i elsystemet. Då återstår 562 MW produktion, och den delen står Karlshamnsverket för.

Utmaningarna att hålla frekvensen stabil är större nu än tidigare

Marknaderna för flexibilitet, där aktörer på olika sätt ökar eller minskar sin förbrukning, utvecklas hela tiden. När kärnkraftsreaktorer stängs och ersätts av främst vindkraft försvinner flera stora och tunga maskiner från kraftsystemet. Det gör att utmaningarna att hålla frekvensen stabil blir större och ser annorlunda ut än tidigare. Det nya normalläget verkar innehålla större svängningar, minskad förutsägbarhet och snabbare förlopp.

Bortsett från provkörningar var Karlshamnsverket igång senast i maj i år. Då levererade vi en frekvensregleringstjänst som heter FCR, Frequency Containment Reserve. Den aktiveras automatiskt när frekvensen i elnätet rubbas. Normalt står vattenkraften för FCR, men under vissa tider på året, till exempel vid vårfloden, är vattenkraften inte lika flexibel. Då kan ett reservkraftverk som vårt stå för en del av FCR-behovet. Det passar oss utmärkt eftersom det är utanför effektreservsperioden. På Karlshamnsverket jobbar vi hårt för att kunna vara med och bidra med flexibilitet, för att se till att vi även i framtiden har tillräckligt med el i varje enskilt ögonblick.

Effektreservens klimatpåverkan

Effektreserven har som funktion att skjuta till effekt i elsystemet om alla andra resurser är uttömda.

De används så sällan och under så kort tid, att de har en mycket begränsad klimatpåverkan. Det skulle gå att köra till exempel bioolja i Karlshamnsverket och vi har såklart undersökt denna möjlighet, men en motsvarande investering i en annan miljöåtgärd skulle sannolikt ge en bättre klimatvinst.

Läs mer om effektreserven hos Svenska Kraftnät.