Malmö,
15
Mars
2021
|
07:16
Europe/Amsterdam

Karlshamnsverket behövs även under sommaren

– elsystemet mer sårbart med färre kärnreaktorer

Karlshamnsverket har tidigare mest varit en resurs under vintern då elförbrukningen ökar. Men nu måste anläggningen allt oftare även stötta elsystemet under sommaren när kärnkraften genomför sina årsrevisioner. Med färre reaktorer ökar behovet av planerbar elproduktion.

Karlshamnsverket förknippas med reservkraft. Anläggningen utgör den sista livlinan i det svenska elsystemet. Skulle inte ens Karlshamnsverket räcka till, då är det roterande bortkoppling av elkunder som gäller. En drastisk åtgärd som Svenska Kraftnät aldrig behövt ta till.

Svenska Kraftnät är den myndighet som har balansansvaret och som ansvarar för driftsäkerheten i elsystemet. Myndigheten har avtal med Karlshamnsverket om att tillhandahålla en effektreserv på 560 MW under vinterhalvåret. Avtalet gäller till 2025, mellan den 16 november till den 15 mars.

– Men det innebär inte att vi drar oss tillbaka till fikarummet efter avtalsperioden. Anläggningen kan också avropas på den nordiska elbörsen Nord Pool. Och vi är ständigt beredda att starta anläggningen året om – oavsett om det är Svenska Kraftnät eller om det är elmarknaden som avropar drift, berättar kraftverkschefen Henrik Svensson.

Det blir också allt vanligare att Karlshamnsverket avropas av elmarknaden under sommarhalvåret, trots att det primärt är en reservanläggning. 

– En tydlig fingervisning om att behovet av effekt och systemstabiliserande åtgärder behövs allt oftare året om, och inte bara under vinterhalvåret då elförbrukningen ökar, menar Henrik Svensson.

Enbart överföringskapacitet löser inte effektsituationen i södra Sverige

Sedan Barsebäcksverket stängde sista reaktorn 2005 efter ett politiskt beslut, har effektsituationen i södra Sverige blivit allt mer ansträngd. Bristen på planerbar elproduktion gör sig nu påmind även under sommaren. Förra året avropades Karlshamnsverket vid flera tillfällen i maj, juni, augusti och oktober. 

I en rapport till Energimarknadsinspektionen förra året, avslöjades det att elsystemet i södra Sverige saknar förutsättningar att uppfylla gällande och kommande lagkrav vad gäller driftsäkerhet, riskberedskap och totalförsvar. Rapporten var framtagen av Svenska Kraftnät tillsammans med Uniper och Eon.

– Det är inget som har förändrats i en positiv riktning, så analysen i rapporten är fortfarande aktuell. Elsystemet lever inte ens upp till de mest basala kraven på frekvens, spänning och effekthållning, för att inte tala om beredskap för kris och krig. Det är allvarligt och än så länge har det inte tagits några trendbrytande initiativ som kan vända utvecklingen, menar Henrik Svensson.

Regeringens plan är att bygga ut överföringskapaciteten från norra till södra Sverige kombinerat med en kraftfull utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

– Det skulle inte hjälpa södra Sverige. En minskad andel planerbar elproduktion har inneburit begränsningar i överföringskapaciteten för att inte äventyra driftsäkerheten i transmissionsnätet.

Vindkraft har idag inga systemstabiliserande egenskaper, och då spelar det ingen roll hur mycket överföringskapacitet som byggs ut, förklarar Henrik Svensson.

Ingen optimal tidpunkt för revisioner

Kärnkraften har hittills varit den planerbara och stabiliserande elproduktionen. Men sedan 1999 har Sverige gått från tolv till sex kommersiella reaktorer. Det har gjort att det blivit svårare att få till schemaläggningen av kärnkraftens årsrevisioner.

– Tanken med att förlägga årsrevisionerna under sommaren, var just för att minska påfrestningarna på elsystemet då elförbrukningen går ned. Beroendet av de reaktorer som är kvar har därför blivit mycket större. Ur ett systemperspektiv finns det inte längre någon optimal tidpunkt på året då revision kan genomföras utan påverkan på elsystemets driftsäkerhet, säger Henrik Svensson.

Det svenska elsystemet har alltså i närtid förlorat fyra reaktorer som ett resultat av tidigare subventioner och riktade skatter. Reaktorerna har istället ersatts av vindkraft, som saknar de systemegenskaper som elsystemet behöver och som kärnkraft kan erbjuda.

– Sverige behöver en långsiktig plan för omställningen till ett fossilfritt samhälle, och för att möta ett kraftigt ökat elbehov utan att äventyra systemstabiliteten. Det måste skapas incitament för marknaden att investera tusentals miljarder kronor de kommande decennierna. Istället för att fortsätta med planlösa subventioner som skadar funktionaliteten i elsystemet och som urholkar konkurrenskraft och tillväxt, betonar Henrik Svensson.

Saknas en genomtänkt plan

På Svenska Kraftnät är den kritiska situationen ingen nyhet. I myndighetens rapportering signaleras det tydligt att marginalerna i elsystemet har blivit snävare sedan fyra reaktorer stängts permanent inom loppet av sex år.

Maja Lundbäck har fram till nyligen varit förändringsledare för systemansvaret på Svenska kraftnät. I en intervju med Second Opinion, beskriver hon det historiska perspektivet och de utmaningar som myndigheten står inför.

– Elsystemet var mycket väl genomtänkt. Det visade sig framför allt när man byggde ut kärnkraften. Produktionen var rätt proportionerad och fanns geografiskt på rätt ställen, där de bidrog med flera stabiliserande egenskaper för en säker överföring av el. Det gav redan från början ett säkert och effektivt system, säger Maja Lundbäck till Second Opinion.

– Men kanske blev man så van vid att systemet fungerade bra att man inte förstod de fulla konsekvenserna, när man började ändra på det, till att börja med genom nedläggningen av Barsebäckreaktorerna. Man hade inte en genomtänkt plan för att ta hand om de frågeställningar som följde, menar Maja Lundbäck.