Elförsörjningen känslig för enskilda störningar
Fredagen den 9 december kopplas Sveriges största kärnreaktor – Oskarshamn 3 – från elnätet under nio dagar för ett planerat driftstopp. Anledningen är att delar av generatorn måste repareras för att garantera en fortsatt stabil drift under resterande vintermånader. Generatorn är en tekniskt avancerad del med stort värde och det är en sammantagen bedömning som gjorts vad gäller tidpunkt.
Det är så klart inte bra att det sker nu, med tanke på att det är mycket små marginaler för elförsörjningen i södra Sverige för vintern. Planerbar elproduktion saknas i tillräcklig mängd. Samtidigt är det nödvändigt att genomföra reparationen så snart som möjligt för att säkra bästa möjliga förutsättningar för drift framöver. Det finns också mycket tydliga regelverk för drift av kärnkraftsanläggningar, och dessa regler följs som vanligt.
Oskarshamn 3 har en historik med en mycket hög drifttillgänglighet. 2021 producerade reaktorn 11 terawattimmar (TWh) fossilfri el, vilket motsvarar den årliga elanvändningen för över en miljon svenska villor. Produktionsrekordet 2021 innebar att Oskarshamn 3 kom på sjunde plats över de reaktorer i världen som förra året levererade mest elproduktion på årsbasis. Det understryker reaktorns betydelse för elförsörjningen i norra Europa. Reaktorn gick från byggstart till att leverera el på mindre än fem år.
Tyvärr har det redan börjat spridas felaktiga påståenden, till exempel att OKG och Uniper medvetet stänger reaktorn för att pressa upp elpriset. Tvärtom innebär driftstoppet en finansiell förlust – eftersom OKG redan sålt de nio dagarnas elproduktion i förväg och nu måste köpa motsvarande produktion på spotmarknaden till ett helt annat pris.
Den elkris som vi ser i Sverige idag har inga vinnare. Ett samhälle som inte har en stabil elförsörjning tappar i konkurrenskraft och välfärd. Det är många som varnat för den här utvecklingen som vi ser nu, inte minst de inom energibranschen som besitter kompetens och kunnande när det gäller ett elsystems komplexa uppbyggnad och struktur. För knappt två decennier sedan hade Sverige ett av de bästa elsystemen i världen vad gäller stabilitet och klimatneutralitet.
När det svenska elsystemet designades så var utgångspunkten landets behov av elförsörjning. Behoven var tydligt definierade – elsystemet skulle vara leveranssäkert, fossilfritt och konkurrenskraftigt. Tillgången till de stora älvarna i norra Sverige gav oss vattenkraften i början på förra seklet. Som det mycket goda komplementet byggdes sedan tolv kärnreaktorer på särskilt utvalda platser i södra Sverige under 1900-talets andra hälft.
Med införandet av Elcertifikatsystemet 2003, iscensattes en politisk idé om att subventionera en kraftig utbyggnad av vindkraften. Det går knappast att ha en bättre elproduktionsmix än kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, när det byggs ut i balans för elförsörjningen och med mål och förmågor som är definierade på förhand. Där är Sverige inte idag.
Att elförsörjningen har för små marginaler leder till att både enskilda anläggningar samt enskilda kablar får oproportionerligt stor vikt och gör systemet mer sårbart. Den förtida avvecklingen av reaktorer har lett till den problematiken och det behövs ny planerbar elproduktion.
Redan den 31 augusti varnade Svenska kraftnät för en förhöjd risk för effektbrist kommande vinter i södra Sverige, vilket innebär att myndigheten kan tvingas koppla bort elanvändare. En åtgärd som aldrig tidigare har behövt vidtas.
Och nyligen presenterade de europeiska systemoperatörernas samarbetsorganisation ENTSO-E en scenarioanalys gällande elförsörjningen i Europa under den kommande vintern. I analysen pekas SE3 och SE4 i södra Sverige ut som det område i Europa med särskild risk när det gäller elförsörjningen. Sett till totalt installerad produktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal elanvändning ligger SE4 till och med sämst till av alla de 50 europeiska elområden som rapporten omfattar.
Läget är med andra ord allvarligt. Södra Sverige är i stort sett helt beroende av överföring av el från norra Sverige eller import från grannländerna. Behovet av ny planerbar elproduktion är överhängande och det energipolitiska ramverket måste snarast möjligt omfatta en långsiktig strategi för hur detta ska göras. Det handlar inte bara om att säkra dagens elbehov, utan också att ta höjd för framtiden och den elektrifiering som förväntas fördubbla elbehovet jämfört med dagens nivå.
Uniper och OKG arbetar hela tiden för att säkra och leverera el och energi för den svenska elförsörjningen och kommer fortsätta göra det för lång tid framöver.
./.