Karlshamn,
19
Maj
2020
|
17:05
Europe/Amsterdam

Elsystemet i södra Sverige behöver förstärkas

Elsystemet i södra Sverige saknar förutsättningar att uppfylla gällande och kommande lagkrav vad gäller driftsäkerhet, riskberedskap och totalförsvar. Det är den bistra analysen i en nyligen publicerad rapport. Konsekvenserna av det stängda kärnkraftverket i Barsebäck har aldrig varit tydligare än nu, och nu krävs det omedelbara åtgärder.

Förra året gav regeringen Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att utreda förutsättningarna för en stabil elförsörjning i södra Sverige. Uppdraget kom efter upprepade varningssignaler om effekt- och kapacitetsbrist i elproduktion och eldistribution. Företag runtom i Skåne vittnade om att de inte kunde etablera eller utöka sina verksamheter, på grund av bristsituationen.

Varningssignalerna kom som en chock för många. Det svenska elsystemet har under lång tid varit en global förebild tack vare stabiliteten från vattenkraft och kärnkraft som försett samhället med fossilfri och konkurrenskraftig el.  Men i takt med att kärnreaktorer och kraftvärmeverk har ersatts med väderberonde vindkraft, har elsystemet sakta men säkert blivit alltmer instabilt.

Stängningen av Barsebäck rubbade elbalansen

Den 28 april hade Energimarknadsinspektionen en webbsänd workshop där systemoperatören Svenska kraftnät, Uniper och Eon delade med sig av sina erfarenheter från arbetet med att reda ut ansvar och roller för att lösa en kapacitetsbrist i elområde SE4. En av deltagarna på workshopen var chefen för Karlshamnsverket, Henrik Svensson.

- Ända sedan Barsebäcksverket stängde sin sista reaktor 2005, har effektsituationen i södra Sverige varit ansträngande vid höglasttimmar under kalla vintrar då elförbrukningen skjuter i höjden. De två turbinerna i anläggningen kunde med sin rotationsenergi, dessutom bidra med marginaler för att hantera störningar och frekvensavvikelser i elnätet, säger Henrik Svensson.

Efter att Barsebäcksverket stängdes genom ett politiskt beslut, påbörjade Svenska kraftnät planeringen av en utökad överföringskabel till södra Sverige. Det som idag kallas för Sydvästlänken. Länken ska utjämna obalansen med mycket elproduktion och lite förbrukning i norra Sverige, och det motsatta i södra Sverige med lite elproduktion och hög förbrukning.

Åtgärder har inte lyckats lösa bristsituationen i söder

Problemen avhjälptes i viss mån när dåvarande E.ON 2009 återstartade det moderniserade kraftvärmeverket i Malmö – Öresundsverket. Att anläggningen skulle få betydelse för stabiliteten visades bland annat av att systemoperatören Svenska kraftnät medverkade i projekteringen.

Som en tredje åtgärd beslutade Svenska kraftnät att dela in Sverige i fyra elprisområden – norra Norrland, södra Norrland, mellersta Sverige och södra Sverige. Reformen trädde i kraft 2011 och tanken med olika prissättning var att ett högre elpris i södra Sverige skulle locka till investeringar i ny elproduktion.

- Trots alla åtgärder råder det fortfarande en bristsituation i södra Sverige. Sydvästlänken har tekniska problem och kan inte utnyttjas med sin fulla potential. Inga nya produktionsanläggningar har tillkommit sånär som på vindkraft, vilket gör att såväl instabilitet som prisskillnader mellan norra och södra Sverige kvarstår, säger Henrik Svensson.

Elsystemet är i akut behov av långsiktiga lösningar

Förutom tekniska problem med Sydvästlänken, bidrar även elcertifikat-systemet till fortsatt obalans. Elcertifikaten är tänkt att ge stöd åt vindkraftsutbyggnad, men har också en del negativa effekter. De bidrar till fortsatt prispress, att ny elproduktion inte byggs där den behövs mest och att befintliga produktionsanläggningar slås ut av en subventionerad prissättning.

- Det låga elpriset gjorde att vi tvingades lägga Öresundsverket i Malmö i malpåse 2017. Det gick helt enkelt inte att få lönsamhet, trots de stora systemförmågor som kraftverket bidrog till i form av effekt-, frekvens- och spänningsreglering, förklarar Henrik Svensson och fortsätter.

- Anläggningen erbjöd även förmåga till dödnätsstart och ö-nätsdrift, i händelse av större avbrott i södra Sverige eller i Malmö. Inget av detta fick vi betalt för, och nu står vi i begrepp att börja sälja av anläggningsdelar.

Under normala förhållanden har södra Sverige en fungerande elförsörjning, inte minst tack vare överföringskapacitet även från grannländerna.

- Men bristerna är mer påtagliga idag och marginalerna har blivit mycket mindre. En kall vinterdag eller om det skulle uppstå problem med någon av de utlandskablar som går från Baltikum, Polen, Tyskland och Danmark, kan det mycket väl bli problem med elförsörjningen i södra Sverige, menar Henrik Svensson.

- Slutsatserna i rapporten talar sitt tydliga språk. Elsystemet lever inte ens upp till de mest basala kraven på frekvens, spänning och effekthållning, för att inte tala om beredskap för kris och krig. Det är allvarligt och min förhoppning är nu att regeringen inser allvaret, fortsätter analysarbetet, och tar initiativ till långsiktiga lösningar, säger han.

Ett elsystem i världsklass

Vad är det då som behöver göras? Enligt Henrik Svensson måste utgångspunkten vara en tydlig målsättning för Sveriges elsystem.

- För det första bör Sverige ha kvar ambitionen med ett elsystem i världsklass. En stabil och fossilfri elproduktion har gett oss både konkurrens- och klimatfördelar. I det avseendet ska vi inte acceptera försämringar, typ de som vi ser i södra Sverige idag.

- För det andra, all utveckling och alla förändringar av kraftsystemets drift bör ske planerat med tydliga riktlinjer och incitament för alla marknadsaktörer. Det minskar riskerna för oönskade effekter, till exempel med obalanser i elsystemet.

- För det tredje, skapa en marknad som stödjer systemstabilitet och låga utsläpp till ett konkurrenskraftigt pris. Idag värderas inte systemperspektivet – utan det är endast levererad kilowattimme som har en prislapp.

- För det fjärde, skapa incitament för att nyttja befintliga resurser i största möjliga utsträckning och tillföra nya efter kraftsystemets behov. Det samhällsekonomiska perspektivet måste alltid beaktas.

- För det femte, kraftsystemet ska klara av att leverera i alla systemdrifttillstånd, allt från normal drift till återuppbyggnad av ett dött nät. Samhället får aldrig acceptera en situation där det inte går att upprätthålla elförsörjningen.

- Jag har respekt för de stora utmaningar som energipolitiken står inför. På Uniper är vi beredda att bidra med våra kompetenser och resurser om det skulle efterfrågas igen. Den workshop som Energimarknadsinspektionen arrangerade med de större branschaktörerna i södra Sverige, tror jag är en framgångsrik väg framåt, avslutar Henrik Svensson.