Elsystemet står inför en historisk utmaning
En ny energipolitisk överenskommelse behövs för att slå vakt om den framtida elförsörjningen
Energiöverenskommelsen från 2016 har inte längre en majoritet i riksdagen. Det står klart sedan Moderaterna och Kristdemokraterna nyligen valde att lämna överenskommelsen. Vad som nu händer inom energipolitiken är i skrivande stund oklart. Uniper Sveriges VD Johan Svenningsson, uppmanar riksdagens partier att fortsätta arbetet med att hantera de utmaningar som svensk elförsörjning står inför.
Långsiktiga och stabila spelregler
– Energibranschen behöver fortsatt långsiktiga och stabila spelregler, och Energiuppgörelsen var väldigt viktigt då den kom 2016. Samtidigt måste det inom politiken finnas en förmåga att göra nödvändiga uppdateringar i takt med att förutsättningarna förändras, säger Johan Svenningsson.
– Och vi står nu inför stora förändringar. Det handlar om ett växande elbehov i takt med att vårt samhälle blir mer och mer beroende av el. Dessutom har klimatfrågan fått en ökad betydelse och behovet av omställning behöver intensifieras, menar Svenningsson och fortsätter:
– Behovet av en bred politisk överenskommelse har därför inte minskat, utan tvärtom ökat. De stora investeringar vi står inför kräver i än högre grad stabilitet och förutsägbarhet. Därför uppmanar jag riksdagens partier att ta nya tag för att skapa det ramverk som energibranschen så väl behöver.
Samhället håller på att elektrifieras
Sverige ska ha noll nettoutsläpp av koldioxid år 2045. För att nå målet behöver hela samhället fossilsaneras. Industri- och transportsektorn står idag för över hälften av utsläppen. Det behövs mycket mer el till fossilfria transporter, fossilfri stålproduktion, batterifabriker och datahallar. Och till fler invånare som är alltmer uppkopplade och digitaliserade.
Vår elproduktion måste förnyas och bytas ut
Svensk elförbrukning förväntas öka från dagens 140 terawattimmar/år till drygt 200 TWh/år. En ökning som motsvarar fem nya kärnkraftreaktorer eller över 8000 nya stora vindkraftverk, vilket är fler än dubbelt så många som finns idag. Enligt Energimyndigheten behöver dessutom 100 TWh av dagens elproduktion förnyas eller bytas ut mellan år 2030 och 2050.
– Det vi har framför oss handlar inte om en normal efterfrågeökning på grund av tillväxt, utan ett gigantiskt bränslebyte när vi ställer om från olja, kol och gas till el. Totalt innebär det att över 150 TWh elproduktion ska ersättas eller reinvesteras, samtidigt som elnätet i stora delar behöver bytas ut och förstärkas, förklarar Johan Svenningsson.
– Och det här ska ske på 25 år! Dessutom måste det nya elsystemet vara i balans, leverera el när det behövs, och sist men inte minst till ett konkurrenskraftigt pris. Annars hotas både viktiga samhällsfunktioner och den svenska industrins globala konkurrenskraft. Det är en rejäl utmaning, som behöver styrning om allt ska hänga ihop i slutändan, poängterar Johan Svenningsson.
Sverige behöver stabil el - hela tiden
De senaste 15 årens utveckling av elsystemet har inte varit positiv. Elsystemet är inte lika stabilt som det en gång var. Frekvenshållning och obalanser är ett växande problem. Stora investeringar i vindkraft har drivits fram med hjälp av elcertifikatssystemet. Den har framförallt byggts ut i norra Sverige, där det finns goda vindlägen men en lägre elförbrukning jämfört med mellersta och södra Sverige.
– Dessvärre har kapaciteten i elnätet inte hängt med. Möjligheten att överföra el från norr till söder släpar efter med upp till 20 år, med allvarliga inlåsningseffekter och obalanser som följd. Södra Sverige är idag helt beroende av överföringskapacitet. De allvarliga flaskhalsar som vi ser idag är akuta och behöver åtgärdas, säger Johan Svenningsson.
Mångfald bland energislagen viktigt
Sverige har genom kloka politiska beslut främst under förra seklet, byggt upp ett elsystem i balans, med hög tillgänglighet till en konkurrenskraftig kostnad och låg miljöpåverkan. För att behålla alla de fördelar som elsystemet hittills har inneburit för Sverige, behövs det en ny strategi och en marknadsmodell som möjliggör investeringar i de olika delarna i elsystemet.
– Utgångspunkten måste vara att alla fossilfria energislag och tekniker behövs och samverkar för att kunna leva upp till både klimatmål och en hög leveranssäkerhet. Målet för elförsörjningen bör ta höjd för elmarknadens förväntade behov år 2045, det vill säga 200 TWh. Alla åtgärder behöver inte genomföras nu. Men om det inte skapas långsiktiga förutsättningar för att planera och förbereda kommande investeringar, kommer Sverige att missa målen, säger Johan Svenningsson.
– Det togs många viktiga steg i energiöverenskommelsen 2016. Men det finns flera områden som inte avhandlades – elnäten, marknaden och systemfunktionen för att nämna några. Det är dags att ta tag i dessa frågor nu, avslutar Johan Svenningsson.
