En elmarknad som blåser bort
Den milda vintern med genomgående hårda vindar och mycket regn har inneburit mycket låga elpriser på den nordiska elmarknaden. Under februari har spotpriset i de svenska elområdena legat på under 20 öre/kilowattimmen (kWh) i genomsnitt. Och stormarna vi haft under februari, då främst efter stormen Ciara, var det till och med negativa priser under fyra timmar.
Under söndagskvällen den 9 februari när stormen Ciara dundrade in över Sverige, blev det stora förändringar i den svenska elproduktionen. Vindkraften levererade plötsligt lika mycket som kärnkraften, vilket i sin tur tvingade vattenkraften till kraftiga nedregleringar.
Under kvällen störtdök elpriset på Nord Pools spotmarknad. Från 13 öre till 9 öre/kWh tidigt på kvällen, för att före midnatt gå ned till 4 öre, 3 öre och 0 öre. För att landa i minus-priser efter tolvslaget.
Minuspriser ger inga vinnare
Prisfallet uppmärksammades redan under kvällen i sociala medier: "Det blåste så mycket igår att man FICK BETALT för att ta emot el! Minuspriser för första gången i Sveriges historia.”
I själva verket finns det inga vinnare under dessa timmar på söndagskvällen. Vi har sett det tidigare i Danmark och Tyskland. Och nu såg vi det första allvarliga tecknet på en alltmer dysfunktionell elmarknad även i Sverige. Den gamla energy only-modellen där endast levererad kilowattimme har en prislapp, kan vara på väg att spela ut sin roll.
Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via Elcertifikat-systemet. Elproduktion som inte elmarknaden har efterfrågat, och som nu börjar nå de volymer som gör att el vid vissa tillfällen måste dumpas på elmarknaden.
Vem vill investera på en marknad utan avkastning?
Den mest allvarliga konsekvensen är att elproducenter drar sig för framtida investeringar i Sverige. Varför investera på en marknad där du inte får avkastning på investerat kapital? Det här drabbar undantagslöst alla elproducenter – om de så äger och driver kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft.
Inte blir det bättre av att den energipolitiska intentionen fortsatt är att subventionera vindkraft i en andra omgång fram till 2030. Där vindkraftbranschen själv kan komma att få styra i vilken takt certifikaten ska delas ut.
Frågan är då hur en ny och hållbar marknadsmodell ska se ut, som tar hänsyn till en växande andel elproduktion med mycket låg produktionskostnad och med en drift som inte är planerbar.
Idag finns inga storskaliga lösningar för ellagring
Energilagring nämns ofta som en del av lösningen. Ja, möjligheten att lagra energi kommer att få en ökad betydelse i takt med att tekniken utvecklas och kan göras storskalig. I Tyskland testar Uniper den så kallade power-to-gas-tekniken. Den innebär att vindkraft omvandlas till vätgas, vilket gör att det går att lagra den energi som inte förbrukas när den produceras. En teknik som hade kommit väl till användning under stormen Ciara.
Att få elanvändare att förändra sin förbrukning genom olika incitament, kan användas till att kapa toppar och få en jämnare belastning på elproduktionen. Flexibel användning har än så länge inte lockat det stora kollektivet med privatkunder, där den sparade förtjänsten varit för låg. Användar-flexibilitet har fått större genomslag inom industrisektorn, där större volymer skapar större värde.
Oavsett om det handlar om energilagring eller användarflexibilitet, finns det ännu ingen modell för hur kommersialisering och integrering ska gå till inom ramen för nuvarande elmarknad. För det krävs långtgående reformer och utpekade ansvar. Här vilar ett tungt ansvar på energipolitiken.
Framtiden behöver mer el
Ett elöverskott varar inte för evigt. Sverige kommer att behöva mycket el i framtiden. Rapporter från myndigheter och näringslivsorganisationer gör samma bedömning. Sverige kommer redan om 20 år att använda cirka 200 TWh el årligen. Gamla föråldrade anläggningar måste bytas ut. Industri- och transportsektorn behöver fossilsaneras, vilket i huvudsak sker genom elektrifiering. 200 TWh ska jämföras med dagens årsförbrukning på cirka 140 TWh.
Det är lätt att glömma alla utmaningar elmarknaden står inför när vinden viner runt husknuten och vindkraften producerar som aldrig förr, men framtidens elmarknad behöver långsiktiga och hållbara förutsättningar. Negativa elpriser kan bli slutet för dagens marknadsmodell.