Malmö,
22
November
2022
|
09:43
Europe/Amsterdam

En fossilfri flygbransch – utopi eller verklighet?

Jakten på hållbart flygbränsle (SAF) har blivit alltmer intensiv de senaste åren. I Sverige är vi i allra högsta grad med på banan, med ett flertal initiativ på gång runt om i landet. Än finns inget bränsle ute på marknaden, men flera projekt är under utveckling och det finns goda möjligheter att hållbart flygbränsle blir verklighet inom en snar framtid.

Vi har pratat med Elisabeth Wetterlund, professor och docent inom Energiteknik vid avdelningen för Energivetenskap på Luleå tekniska universitet. Elisabeth är disputerad i energisystem i Linköping, och jobbar idag med energisystemanalys för att ställa om energisystemet från fossilt till fossilfritt. 

Elisabeth är en av dem som leder den akademiska utvecklingen av hållbart flygbränsle framåt. Hennes forskning fokuserar främst på bioenergi och hur man kan utnyttja olika typer av restprodukter inom ett omställt energisystem. Tidigare har hon främst haft fokus på alternativa bränslen till vägtransporter, men på senare tid har hon alltmer skiftat över till hållbart flygbränsle. 

Sverige med ledartröjan på 

De senaste fem till sex åren har det hänt mycket inom forskningen för hållbart flygbränsle. Här har Sverige, med vår långa tradition av aktivt skogsbruk och ett starkt innovationsdriv inom industrin, stor potential att ta ledartröjan i utvecklingen, berättar Elisabeth. 

Sverige har en stark internationell position vad gäller att visa vägen i klimatomställningen. Det finns en innovationskraft bland svenska företag och akademi som lyser igenom oavsett politisk inriktning. Och hållbart flygbränsle är inget undantag. Sverige har särskilt bra förutsättningar, med god tillgång till restprodukter från industrin och skogen. Elisabeth ser stor potential: 

Med en aktiv skogsindustri är restprodukter ett faktum, både vid gallring och avverkning av skogen, och från själva industrin. Vi har gott om dessa restprodukter i Sverige, vilket gör dem till en extra intressant råvara att utnyttja vid tillverkning av alternativa bränslen, till exempel hållbara flygbränslen. 

Utmanande omställning för flyget  

Enligt Fossilfritt Sveriges färdplan för omställningen av flyget ska inrikesflyget vara fossilfritt redan år 2030, där koldioxidutsläpp från flygtrafiken motsvarande det svenska inrikesflyget ska vara helt eliminerade. År 2045 ska både in- och utrikesflyget vara fossilfritt. All flygtrafik som startar vid svenska flygplatser ska då vara fossilfri. 

I jämförelse med andra reformer och omställningsinitiativ befinner sig ambitionen att göra flygbranschen fossilfri fortfarande i sin linda. Elisabeth nämner att omställningen av vårt värmesystem har pågått sedan 70-talet. Tack vare ett långsiktigt arbete är fjärrvärmesektorn i stort sett helt fossilfri idag. Inom vägtransportsektorn har reduktionsplikten spelat en betydande roll i omställningen, i kombination med den snabba tillväxten av elbilar. 

Till skillnad från bilresor är flygresor svårare att ersätta med klimatvänliga alternativ. Att utvecklingen av hållbart flygbränsle redan är så långt framskriden, med flera initiativ som utlovar storskalig produktion innan 2030, ser Elisabeth som positivt. Alternativa bränslen har dock en uppförsbacke jämfört med fossila bränslen: 

Fossila bränslen tillverkas i princip på samma sätt överallt. Det är mer komplext när det gäller fossilfria alternativ. Vissa länder har bättre förutsättningar för sol- och vindkraft, medan andra länder i stället kan nyttja restprodukter från jord- eller skogsbruket. Oavsett var potentialen ligger är sannolikheten hög att förutsättningarna inte ser likadana ut i grannlandet. Det skapar ett mer komplext energisystem. 

Det kommer med andra ord inte att finnas en enskild teknik som löser allt i framtidens energisystem. Det kommer istället vara betydligt mer heterogent och komplext än det relativt enkla system vi har idag. 

Med en oberoende akademi som brygga 

Genom Elisabeths roll på Luleå tekniska universitet är hon involverad i ett flertal forskningsprojekt för utvecklingen av alternativa bränslen. Akademin spelar tveklöst en viktig roll som både möjliggörare och kompetenshöjare. 

Akademin har en viktig roll att spela i den här utvecklingen. Vi skapar testmiljöer som olika aktörer kan använda för att långsiktigt testa och utveckla hållbara bränslen. Som oberoende aktör kan vi ingå samarbeten brett över näringslivets gränser. Sist men inte minst, bidrar vi till att utveckla den kompetens som behövs i framtiden 

Långsiktig politik nödvändig 

Som många andra förespråkar Elisabeth politiska styrmedel som sträcker sig långt över en mandatperiod för att det ska finnas en trygghet för företag att satsa. Hon är försiktigt positiv kring ambitionerna att göra hållbart flygbränsle till verklighet men ifrågasätter hur ändamålsenlig dagens klimatpolitik är, både på nationell och internationell nivå. 

Elisabeth lyfter ett exempel där politiken på internationell nivå inte går i linje med den svenska inriktningen, vilket skapar osäkerhet. Det handlar om när EU-parlamentet tidigare i september röstade för att rester från skogsbruket inte längre ska räknas som förnybara inom de så kallade REDII-kriterierna: 

Om EU-förslaget går igenom blir det långsiktigt och förutsägbart – men inte i en riktning som matchar den svenska. Om vi ska utvecklas framåt behövs incitament för aktörer att våga göra omfattande investeringar för att ta hållbart flygbränsle till marknaden. Då måste de politiska styrmedlen vara förutsägbara, både på nationell och internationell nivå. Så länge som flyget inte behöver bära sina fulla miljökostnader, kommer fossila bränslen under en förutsägbar framtid vara billigare än fossilfria. Här behöver politiken fortsätta ge en tydlig riktning och ge incitament för att göra fossilfritt till det bästa alternativet på marknaden, såväl klimatmässigt som affärsmässigt. En marknad skapas inte av sig själv, här behöver politiken hjälpa till att skapa incitamenten, betonar hon. 

Men det kommer inte bara vara genom hållbart flygbränsle som vi tar oss mot en fossilfri flygbransch, förklarar Elisabeth. 

Hållbart flygbränsle spelar en avgörande roll för omställningen av flygbranschen, men om vi verkligen ska kunna nå våra klimatmål behöver vi ställa om på flera plan, en hybridomställning. Här spelar utvecklingen av elflyg en roll, hållbart flygbränsle en annan, tågresor för kortare sträckor en tredje och minskat resande i allmänhet en fjärde. Det finns ingen enkel lösning, alla medel behövs för att vi ska gå en klimatvänlig framtid till mötes. 

SkyFuelH2 – startskottet för en fossilfri flygbransch

SkyFuelH2 är ett innovativt industriprojekt av Uniper som syftar till att etablera en unik produktionsanläggning för hållbart flygbränsle i Långsele, Sollefteå kommun. I partnerskap med Sasol ecoFT, världsledare inom en processteknik som kallas Fischer-Tropsch, är ambitionen att för första gången använda denna högteknologiska process för att tillverka hållbart flygbränsle av vätgas och kol från biomassa. 

Anläggningen kommer med denna teknik kunna förse flygbranschen med motsvarande 8 % av det svenska inrikesflygets årliga bränsleförbrukning med ett hållbart alternativ. 

Som en del av den norrländska industrirevolutionen kan projektet bli startskottet för en helt ny industri som kan möjliggöra omställningen av flygbranschen. Ambitionen är att påbörja konstruktionen av SkyFuelH2-anläggningen år 2024, för att kunna förse flygindustrin med hållbart flygbränsle redan år 2026.