En masterplan för framtiden

Energisystemet genomgår just nu stora förändringar. Omställningen av industrin behöver både väsentligt mer el och energi i andra former än tidigare. Det leder i sin tur till att energibolag får allt starkare drivkrafter att vidareutveckla sina verksamheter. Så också Uniper. Energimyndigheten har pekat ut åtta områden i Sverige som riksintressen för energiproduktion. Uniper har tillgång till fyra av dessa platser: Karlshamnsverket, Öresundsverket, Barsebäcksverket och Oskarshamns kärnkraftverk. 

Att en plats är ett riksintresse för energiproduktion betyder att den i sig är viktig för hela elsystemets funktion, så att elen alltid finns där den behövs, när den behövs och i alla lägen. 

Vad är en masterplan? 

Vi har pratat med Tove Barnabo, ansvarig för Asset Development för Uniper i Sverige. Asset development handlar precis som det låter om att utveckla Unipers resurser och tillgångar. Värdet består både av existerande kraftverk, men också av potentialen för nya verksamheter och aktiviteter på platserna. 

Men ett kraftverk är inte vilken verksamhet som helst. Reaktor 3 i Oskarshamn, O3:an, är till exempel Sveriges största produktionsanläggning. Inget kan tillåtas störa driften av reaktorn. Att utveckla anläggningen måste därför ske med en väldigt noggrann och strukturerad metodik. Planen för varje enskild plats kallas en ”masterplan”. 

- En masterplan är en process som Uniper har tagit fram för att på ett strukturerat sätt ta sig an utvecklingen av våra anläggningar. Vi börjar med att utvärdera existerande aktiviteter på platsen. Då tittar vi inte bara på närområdet, utan på hela regionen, för att identifiera aktiviteter hos andra aktörer som vi antingen kan bidra till, eller hitta synergier med, säger Tove Barnabo. 

En övning i att tänka utanför boxen 

Det traditionella sättet att utveckla sin verksamhet är att framförallt titta på det man har, och sedan göra successiva förbättringar. Här handlar det istället om vad det är vi inte har, men skulle kunna utveckla. 

- Vi tänker utifrån och in för att se hur vi med våra kompetenser kan utveckla verksamheten. Den första, och oftast största, pusselbiten är den existerande verksamheten. En annan utgångspunkt är den välutbyggda elektriska infrastruktur som finns, med direkt anslutning till stamnätet, säger Tove. 

I processen ingår att genomföra en slags brainstorming-övning – en ”ideation process” – med kompetenser från hela Uniper-koncernen, för att identifiera vad man skulle kunna utveckla på platsen. Baserat på denna övning fogas sedan de bästa idéerna ihop till en sammanhängande vision för platsen. 

Med energi i olika former i centrum 

Uniper är ett bolag som har haft ett stort fokus på leveranssäkerhet och systemstabilitet. I Sverige handlar det både om kärnkraft och vattenkraft, men också om flera kraftverk som ingår i Svenska kraftnäts upphandlade störnings- och effektreserv. En annan grundpelare i Unipers strategi är att bidra till den fossilfria omställningen av samhälle och ekonomi. 

- Rent konkret kan det handla om att vi ställer om verksamheterna för att sänka koldioxidintensiteten. Det kan också vara att vi bygger nya verksamheter som är fossilfria. Vi behåller kopplingen till energi, men ofta på nya sätt. Det kan handla om alltifrån energilagring och produktion av fossilfria flytande bränslen, till odlingar som kan dra nytta av tillgången till spillvärme. Och det är inte nödvändigt att vi själva driver all verksamhet. När vi öppnar upp för andra flyttar vi också gränssnitten mellan branscher och bidrar till nya kopplingar mellan sektorer, säger Tove. 

En blandning av traditionella och innovativa lösningar 

- Styrkan i Uniper är bredden i vår kompetens, och att vi jobbar med alltifrån traditionell elproduktion i stora kraftverk, till produktion av fossilfria elektrobränslen. Vår grundläggande stabilitet gör det möjligt att investera i mer oprövad teknik, säger Tove. 

Ett exempel på detta hämtar vi från Unipers anläggning i Connah’s Quay i Wales. Där finns en stor elproducerande gasturbin. Connah’s Quay ligger i anslutning till en ny pipeline för koldioxid. Det skapar perfekta förutsättningar för att bygga en anläggning för infångning och lagring av koldioxid vid gasturbinen, och på sätt göra hela anläggningen klimatneutral. 

Platsen lämpar sig även för storskalig utbyggnad av solceller. I kombination med att det även byggs vätgasinfrastruktur kan den förnybara elen – och elen från gasturbinen – användas för att producera vätgas. Vätgasen kan både användas för att lagra el, och för att producera hållbara bränslen. 

- I Wales har arbetet dessutom lett till att vi skapat ett forum för klimatomställningen där flera aktörer från regionen deltar. På så sätt kan masterplanerna bli katalysatorer för utveckling långt bortom Uniper, säger Tove. 

Vad händer rent konkret i Sverige? 

Masterplanarbete finns för fyra områden – Öresundsverket, Karlshamnsverket, Barsebäcksverket och Oskarshamns kärnkraftverk. På Barsebäcksverket finns ett aktivt projekt – en solcellspark på cirka 40 MW, som just nu genomgår prövning hos länsstyrelsen. Det finns även konkreta planer på ett batterilager på 25 MW. Sådana batterier används för att snabbt kunna bistå med frekvensreglering av elnätet. Andra tankar inkluderar biogasproduktion, givet både närheten till jordbruk med stor tillgång till gödsel som kan användas vid produktionen, och närheten till gasinfrastruktur. 

- Barsebäcksverket äger ett stort landområde som är strategiskt placerad i Skåne. Dels ligger den vid havet, och dels täcks den av riksintresse för energiproduktion. Regionen och kommunerna i närområdet jobbar dessutom väldigt aktivt med omställningen. Om vi kan bygga en energipark i Barsebäck som både bidrar till mer elproduktion och till nätstabilitet, samtidigt som den skapar samverkan mellan olika aktörer, vore det mycket positivt, säger Tove. 

Ett annat aktuellt exempel är Unipers gasturbiner. De används främst för att stötta frekvensen i elnätet. Just nu pågår en omställning av dessa till fossilfria bränslen. På Karlshamnsverket tittar man också på alternativa bränslen till den olja som används i nuläget. I masterplanen för Karlshamnsverket ingår även att titta på vilka andra aktiviteter man kan starta på området. Till exempel finns tankar på förnybar elproduktion. Den djuphamn som finns vid verket gör det högintressant att titta på produktion av fossilfritt fartygsbränsle. 

- Vid OKG i Oskarshamn producerar vi redan fossilfri vätgas som vi kan leverera till marknaden. Inom kort kommer vi även att påbörja byggandet av en elektrisk testreaktor för SMR, säger Tove. 

Den största utmaningen är alltid förmågan att tänka utanför de egna fabriksväggarna, och att attrahera andra verksamheter. För en sak är säker, ingen kan på egen hand förändra energisystemet, men i samverkan med andra kan vi komma en god bit på väg.