Energisystem förändras inte i en handvändning

Samhällsengagemanget är den röda tråden

Malin Dahlroth ger ett målmedvetet intryck. Hon är Unipers högsta chef för affärsutveckling i Norden, under en period då affärerna utvecklas snabbare än på mycket länge i en traditionellt sett konservativ bransch. Elproducenternas traditionella roll håller på att förändras och fokus för Uniper ligger nu på fler delar av energisystemet.

Målet är fortfarande att bidra med såväl stabilitet som fossilfrihet – men nu kan det handla om alltifrån att utveckla energilagringslösningar till att producera vätgas. Just vätgasen har stor potential att fungera som en brygga mellan å ena sidan fossilfri el samt å andra sidan industri och transporter.

Att förändra ett helt energisystem är inte gjort i en handvändning, och att leda Unipers affärsutveckling kräver både driv, nytänkande och en osedvanligt positiv inställning. Vem är då Malin Dahlroth, och hur såg resan ut som ledde fram till jobbet som ansvarig för affärsutvecklingen på ett av Sveriges största energibolag ut?

Malin började sin karriär inom vården och arbetade på Thoraxintensiven på Karolinska sjukhuset.

– Jag är helt rätt person att ha i närheten om man skulle drabbas av hjärtproblem, säger Malin skämtsamt, men på ett sätt som gör att man inte tvekar på att hon menar allvar.

Malin bytte därefter bana och efter att ha studerat både juridik och ekonomi blev hon skattejurist. Hon arbetade även som skattebrottsutredare och har en förhörsledarutbildning på polishögskolan i bagaget. En framtid som åklagare låg i korten om inte E.ON hade rekryterat henne som skattechef för E.ON Sverige. Malin var Uniper Sveriges finansdirektör under fem år, innan hon blev affärsutvecklingschef för Uniper Norden.

– Den röda tråden i mitt liv har hela tiden varit viljan att göra rätt och bidra till en positiv samhällsutveckling, om det så handlar om vården, ekobrott- eller energisystemet. Det mest spännande med mitt jobb idag är att jag får vara med och bidra till det framtida fossilfria och hållbara energisystemet som är helt avgörande för att klara klimatutmaningen, betonar Malin.

Vätgasen är en nyckel till omställningen

För Malin är klimatet en ödesfråga, och energisystemet är både en del av problemet och lösningen. Själv kör hon en elhybrid men hade gärna använt en helt eldriven bil om bara laddinfrastrukturen hade funnits. Det är bara ett exempel på hur varje del av kedjan är avgörande för att helheten ska fungera. Uniper arbetar inte med laddstolpar, men däremot med hur den svenska processindustrin ska kunna frigöra sig från sitt beroende av fossila bränslen. En del av svaret på den utmaningen är vätgas.

– Klimatmålen i EU och Sverige är ambitiösa och vätgasen är en möjliggörare för att nå dem. På kort till medellång sikt är det framförallt industrin som behöver vätgasen för att bli fossilfri. Ett av våra projekt är Project Air med kemiindustrin Perstorp. Det är ett samarbetsprojekt mellan Perstorp, Uniper och Fortum. För att tillverka hållbara produkter behöver Perstorp ersätta sin industriella process, med hållbar metanol och Unipers roll är att leverera fossilfri vätgas till den processen, säger Malin.

Även tunga transporter kan dra nytta av fossilfri vätgas. Det är en sak att elektrifiera privatbilismen, men en helt annan att elektrifiera en 70 ton tung timmerbil eller ett 200 000 ton tungt fartyg. Där kommer flytande eller gasformiga bränslen fortsätta att dominera. Så kallade elektrobränslen kan produceras med hjälp av vätgas och tillsammans med infångade biogena koldioxidmolekyler från till exempel skogsindustrin kan gasen omvandlas till flytande bränsle. Uniper har investerat i bolaget Liquid Wind som projekterar för en elektrobränsleanläggning i Örnsköldsvik. Kostnaden är fortfarande högre än för de fossila alternativen men Malin har noterat en tydlig trend.

– De stora bolagen har passerat punkten då de kunde välja det billigaste alternativet utan hänsyn till klimatmålen. Bolagen har tydliga krav på sig att sänka sitt klimatavtryck – så för oss handlar det nu om att vara det mest konkurrenskraftiga fossilfria alternativet. Och antingen hoppar man på tåget nu, när det finns omvandlingsstöd och investeringsbidrag att söka, eller så står man kvar på stationen, säger Malin med eftertryck.

I BotnialänkenH2 i Luleå samarbetar Uniper med Luleå Hamn och ABB för att etablera en anläggning för produktion av vätgas som både kan användas av industrin lokalt och exporteras. Uniper har samarbeten med hamnarna Wilhelmshaven i Tyskland och Rotterdam i Nederländerna som är uppkopplade mot den europeiska gasinfrastrukturen. På så sätt kan den svenska fossilfria elproduktionen länkas samman med kontinenten på ytterligare ett sätt. 

Uniper producerar vätgas redan idag

Tillgång till fossilfri elproduktion är en nödvändighet för att det ska finnas någon poäng med vätgasen. Och på den punkten har Uniper en tydlig fördel. Bolaget står för uppemot en femtedel av den svenska elproduktionen och har ett stort antal anläggningar runt om i landet, huvudsakligen kärn- och vattenkraft.

– Det inte särskilt många som känner till att vi på Uniper redan idag producerar vätgas i Sverige. Anläggningen ligger vid OKGs kärnkraftverk utanför Oskarshamn och har en effekt på 0,7 MW, berättar Malin.

Elmarknaden kommer att kräva mer flexibilitet

Den svenska elmarknaden har förändrats i grunden de senaste tio åren. Från ett system med stora och planerbara produktionsresurser organiserat kring vatten- och kärnkraft, till ett väsentligt mycket mer volatilt och decentraliserat system med stora inslag av väderberoende elproduktion. Malin beskriver hur Uniper jobbar strukturerat för att hitta nya affärsmöjligheter på en marknad där värdeskapandet inte längre enbart mäts i termer av energi, utan också i form av stabilitet och flexibilitet.

– Vi tittar hela tiden på hur våra existerande anläggningar kan användas för nya syften. Flexibilitet är en nyckel för att hjälpa till att stabilisera elsystemet och möta det ökade inflödet av volatil elproduktion, förklarar Malin.

Politiken måste ta ett kliv framåt

Arbetet med att fossilsanera samhället kräver tydligt politiskt ledarskap. Det måste till en ökad samverkan mellan politik och näringsliv. De teknologier som kommer att vara del av lösningen är i många fall ännu omogna och behöver under en övergångsfas stöd. Vätgas är en sådan teknologi.

– Politiken måste ta ett kliv framåt vad det gäller vätgasen. Sverige är sent ut i vätgasutvecklingen och måste hämta in det försprång många av våra grannländer har. På EU-nivå satsas enorma pengar på vätgasens utveckling och svenska politiker behöver aktivt vara med och stötta näringslivet för att Sverige ska kunna ta del av dessa stöd. Utan rätt förutsättningar kommer vi och andra inte kunna investera i Sverige, säger Malin med tydlig skärpa.

Det är lätt att förstå varför Malin trivs på jobbet. Det är få förunnat att vara den som tar ett stort energibolag med på en resa som om några decennier kommer att ha avvecklat den fossila basen för samhällsekonomin och ersatt den med något nytt – som ännu inte har fått tydliga konturer.

För oss andra tjänar Malins berättelse som inspiration. Det kanske inte är så viktigt att följa en snitslad bana, om man hela tiden har en tydlig inre kompass och drivkraft som vägledning. I Malins fall ledde den drivkraften hela vägen från Thoraxintensiven på Karolinska sjukhuset fram till jobbet som delaktig i omvandlingen av hela Sveriges energisystem.