Exjobb med utmaningar
Tillgång till kompetens är avgörande för framtidens elsystem
Pandemin har ställt till det på många håll, inte minst för studenter som skriver sitt examensarbete som ett sista projekt innan de kan ta ut sin civilingenjörsexamen. För Uniper har det inneburit att hitta helt nya och obeprövade former för handledning.
Att säkra kompetens för framtidens elsystem är en av de stora utmaningarna för energibranschen. Omställningen till ett klimatneutralt och konkurrenskraftigt samhälle pågår för fullt. Energibranschen är en viktig aktör som kan bidra med lösningar på några av de riktigt stora frågorna, men då är rätt kompetens helt avgörande.
Mångfald och inkludering står högt på agendan för oss på Uniper. Genom att knyta kontakter med studenter som snart går ut i arbetslivet, bidrar vi till att de tekniska utbildningarna upplevs som attraktiva. Och att locka de bästa kompetenserna, oavsett ålder, kön, bakgrund etc, är en överlevnadsfråga för oss.
Att handleda exjobb på distans
KTH-studenterna Hugo Johansson och Magnus Hammarling presenterade under hösten sitt arbete om energibesparingar i Karlshamnsverkets bergrumsanläggning.Per Holtvik, skiftingenjör, och Henrik Pagels, driftchef, har delat på handledaransvaret. Båda har erfarenheter av att handleda exjobb under normala omständigheter.
En inledande vecka på plats
− Studenterna hann precis tillbringa en vecka i anläggningen tidigt i våras, innan restriktionerna kom, säger Per. Det var en väldigt värdefull vecka, och eftersom vi anade att det skulle bli svårare att besöka oss försökte vi nog få ut så mycket som möjligt under dessa dagar.Och farhågorna besannades – efter detta första besök har allt arbete skett på distans. Även Hugo och Magnus har till största delen suttit på varsitt håll i Stockholm.- Jämfört med studenter som är på plats upplevde vi att det tog lite längre tid att komma igång, förmodligen för att det tar lite längre tid att greppa problemet när man inte har tillgång till korridorsmöten och småsnack, säger Henrik. Men när de väl kom igång blev det tydligt att det var två drivna studenter. På våra Skype-möten, som var lite trevande i början, kom de efter ett tag med förslaget att de skulle förbereda en presentation till varje möte för att få mer struktur. Efter det blev avstämningarna mycket mer givande för båda parter.
Täta avstämningar viktigare än vanligt
En lärdom vi dragit av detta är att avstämningarna bör vara mycket tätare, i synnerhet i början, när arbetet sker på distans. Det är lättare att det blir missförstånd, och vid något tillfälle drog arbetet iväg åt ett håll som vi inte hade tänkt oss, och det blev nödvändigt att korrigera kursen. Detta medförde förstås merarbete för studenterna.
− Hugo och Magnus har hela tiden haft en positiv inställning och visat stor tacksamhet för att de kunnat genomföra exjobbet, säger Per. Många av deras kursare blev hemskickade när Covid-19 slog till och kunde inte slutföra sina exjobb i tid.
Att ha lite tålamod i början, att ha täta avstämningar och tydliga kvitton på nästa steg är alltså några av framgångsfaktorerna när handledningen sker på distans. Att låta studenterna skriva sin uppdragsbeskrivning själv är en annan.
− Att själv få formulera problemet och uppdraget tror jag är värdefullt oavsett om exjobbet görs på plats eller på distans, säger Henrik. I ett läge där vi inte kunde nyttja den fördel det ger att varje dag kunna ställa frågor och justera kursen gemensamt tror jag att en tydlig uppdragsbeskrivning som studenterna själva känner för blir en extra viktig ledstång i exjobbsprocessen.
Fältundersökning under oroliga tider
Jonas Backeus, 28, studerande i Uppsala men uppvuxen i Sundsvall, har under de senaste månaderna gjort sitt exjobb inom Unipers vattenkraftsverksamhet. Vid Hjälta kraftverk påverkas vattnet av den besvärliga passagen förbi Långsele tätort och uppdraget har varit att undersöka möjligheterna till ett förbättrat flöde.
− Det är känt sedan tidigare att älven är trång över en sträcka där och min uppgift har varit att se efter vilka åtgärder som skulle kunna vara aktuella för att förbättra situationen, berättar Jonas Backeus.
Till sin hjälp har han handledaren Jonas Skägg, systemansvarig på tekniska stödsystem inom Unipers vattenkraftsverksamhet samt Urban Lundin, professor på Uppsala Universitet. I september möttes Jonas & Jonas för första gången i Långsele för att undersöka förhållandena i älvfåran med ekolod, ett möte som hade fått skjutas upp ända sedan början av juni på grund av osäkerheten kring pandemin.
− Vi trodde först att det kunde vara en så kallad forsnacke, en upphöjning av bottnen, som orsakar det vi ser. Vattnet bromsar in och det gör man tappar fallhöjd vilket är negativt för kraftuttaget. Men svaren på undersökningarna visade i en 3D-modell att det istället är grunt på en längre sträcka - förutom att det är smalt - och därmed bildas en riktig flaskhals, säger Jonas Backeus.
− Sedan fältundersökningen i september har all kommunikation skett digitalt och det har fungerat bra men självfallet är det lättare med handledningen om man kan sitta tillsammans på ett kontor, fortsätter Jonas Backeus.
I december siktar Jonas Backeus på att vara klar med rapporten och kan då få sin examen efter fem års studier inom Civilingenjörsprogrammet med inriktning mot energisystem. Efter det väntar arbetsmarknaden och visst vore det kul om vi får se honom arbeta hos Uniper i framtiden!
Gör ditt exjobb hos Uniper
Vi söker studenter som är intresserade av kärnkraftsteknik, vattenkraft och reservkraft. Skriv ditt exjobb hos oss och ta chansen att få insyn i några av de mest säkra produktionsanläggningarna i Sverige. Samtidigt får du möjlighet att knyta värdefulla kontakter inför framtiden.