Karlshamnsverket redo för vintern
En livlina. Eller försäkring. Ja, så kan Karlshamnsverkets roll i elsystemet beskrivas. Mellan den 16 november och 15 mars blir detta extra tydligt. Då ingår 562 MW av verkets totala kapacitet om 660 MW i den så kallade effektreserven. En resurs som systemansvarig aktör, det vill säga Svenska kraftnät (Svk), har i beredskap i händelse av att det uppstår en effektbrist. Och den finns på plats för att undvika frånkoppling av elanvändare när elbehovet är större än tillgången på marknaden. Det kan till exempel handla om en extra kall vinterdag, då efterfrågan typiskt är mycket hög, eller att någon elproducent har problem med sin anläggning och inte kan leverera.
Karlshamnsverket är idag den enda resursen som ingår i den svenska effektreserven.
Effektreserven tryggar landets elförsörjning
Elsystemet har tydliga och snäva driftsäkerhetsgränser som det kan köras i och som inte får överskridas. Dessutom är el en färskvara och måste konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Det är en konstant strävan efter balans och ansvaret för att hålla denna har Svk.
– Under effektreservsperioden har Svk full rådighet över den kapacitet som regleras i kontraktet. Bedömer de att en effektbristsituation kan uppstå kontaktar de vår driftcentral, som i sin tur beordrar oss att gå upp i en högre beredskap. Blir det skarpt läge beordrar Svk produktion, förklarar kraftverkschef Henrik Svensson.
Överskott kan bli underskott
Ibland talas det om att Sverige har ett elöverskott. Och sett på årsbasis är det korrekt – varje år exporterar vi i storleksordningen 20 TWh el. Det betyder dock inte att det i varje ögonblick finns tillräckligt mycket el. Och av denna anledning existerar effektreserven.
På Karlshamnsverket, som ligger i produktion få timmar per år, är driftpersonalstyrkan lägre än i en baskraftanläggning som mer eller mindre kör dygnet runt, året om. För att klara kortare produktionstoppar finns därför en inbyggd flexibilitet i organisationen. Många på Karlshamnsverkets underhållsavdelning är utbildade även på driftsidan och kan vid behov rycka in i den organisationen.
– Vi såg under vintern 2021/2022 att Svk i större utsträckningen än tidigare år beordrade in oss i så kallad varm beredskap med båda våra block. Det innebar att vi fick manna upp med personal för att vara redo att gå in i produktion. Vilket i sin tur tog resurs från vår underhållsavdelning, säger Henrik Svensson.
Förstärkt organisation
Vid varm beredskap behövs full bemanning på driftsidan. I detta läge hålls maskiner och panna varm och på två timmar kan anläggningen vara fasad mot elnätet och leverera.
– För att inte köra slut på personalen tog vi i somras ett beslut om att tillföra tjänster i organisationen, inte minst på driftsidan. Just nu är vi inne i en fas där vi rekryterar drifttekniker och en biträdande driftchef. Vi förstärker även på underhållssidan.
Under drygt fem höstveckor har det pågått en intensiv revision och genomgång av block 3 för att se till att allt är i gott skick. Karlshamnsverket står nu redo att möta vintern.
I Sverige gäller lagen om effektreserv (2003:436) som reglerar att Affärsverket svenska kraftnät ska upphandla en effektreserv varje år. Lagen gäller fram till 16 mars 2025. Från och med 2019 har en EU-förordning, Elmarknadsförordningen (2019/943), trätt i kraft som reglerar hur en systemansvarig för överföringssystemet (Svenska kraftnät i Sverige) får handla upp samt aktivera en effektreserv.
En effektreserv får enligt förordningen bara aktiveras under vissa förutsättningar. Bland annat om det finns risk för att alla balanseringsbud inte kommer räcka till för att köra elsystemet säkert. En effektreserv är endast en av flertalet lagstadgade tjänster som en systemansvarig ska upphandla för att säkerställa en tillräckligt säker drift av elsystemet.