Vattenkraft och miljö

Vattenkraft och miljö

Vi arbetar aktivt med miljöförbättrande åtgärder som inbegriper forskning och teknik men också dialog och samarbete med myndigheter.

Läs mer om vattenkraft och miljö
Vattenflöden

Vattenflöden

Här kan du följa hur mycket vatten som har passerat Unipers vattenkraftverk – historiskt, nu och prognoser.

Följ våra vattenflöden
Fördelar med Vattenkraft

Fördelar med Vattenkraft

Vattenkraften ger Sverige både baskraft och reglerkraft –en riktig superkraft helt enkelt!

Läs mer om fördelarna med vattenkraften

Vattenkraften är en förnybar energikälla

Uniper är, med sitt svenska bolag Sydkraft Hydropower AB, den tredje största vattenkraftproducenten i Sverige med 76 hel- och delägda vattenkraftverk, lokaliserade från Lycksele i norr till Kristianstad i söder, med en samlad effekt på cirka 1 700 MW och en årlig leverans av ca 8 000 GWh förnybar el. Det motsvarar ca 12% av Sveriges samlade vattenkraftproduktion.  

I det svenska elsystemet är vattenkraften idag den största förnybara energikällan, och svarar för cirka 45 % [1] av den svenska elproduktionen. Vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska elsystemet. Driften orsakar inga utsläpp av koldioxid [2] och vattnet går tillbaka till älven efter att det lämnat turbinen.

I och med att andelen väderberoende elproduktion (ex vind- och solkraft) i elsystemet ökar så kommer vattenkraftens roll att bli än viktigare i framtiden, då den är unik i sitt bidrag av förnybar baskraft och reglerkapacitet.

Så fungerar vattenkraften

1. Vattnets lägesenergi utnyttjas för elproduktion. 2. När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi. 3. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i generatorn. 4. Utloppstunneln leder vattnet tillbaka till älven. 5. Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar och med små förluster vid överföringen.

Elproduktion av vattenkraft

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde. Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna. Vattenkraftproduktion innebär vanligtvis att älven regleras. Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

Vårflodens betydelse för vattenkraften

De viktiga faktorerna för vattenkraften under årscykeln kan delas in i tre områden. Snödjupet på vintern, vårfloden på våren och nederbörden i de områden där vattenkraften finns under sommar och höst. Det betyder att vatten kan lagras i magasinen under perioder med hög tillrinning (t.ex. vårflod). Magasinen med de största volymerna finns i de övre delarna av de vattenkraftproducerande älvarna. De stora årsmagasinen gör att vi kan ta tillvara på ungefär hälften av den producerade vattenkraftsenergin i Sverige. I stället för att spillas bort när tillrinningen är mycket hög under vårflod och under nederbördsrika perioder lagras produktionen till ett senare tillfälle när behovet av el ökar.

Reglerkraft för ett elsystem i balans

Utmärkande för vattenkraften är att den är förnybar och lätt att reglera. Med det menas dess förmåga att snabbt kunna anpassa produktionen när efterfrågan ändras. Det kan handla om långsamma förändringar som påverkas av tex årstid och konjunktur. Det kan också handla om snabba förändringarna som är kopplade till samhällets aktiviteter vid olika tidpunkter under dygnet. Vattenkraftens reglerförmåga är också en förutsättning för exempelvis sol- och vindkraft som behöver kompenseras när vädret inte är gynnsamt.

Naturens eget kretslopp

Solens värme får vatten på marken, i sjöar, älvar och hav att avdunsta och stiga uppåt. När luften blir kallare på högre höjder kondenseras det stigande avdunstade vattnet och bildar moln. Molnen ger sedan nederbörd i form av regn eller snö. Avdunstningen är störst i södra Sverige och minst i fjällområdena, där den största delen av nederbörden kommer i form av snö. Snön smälter under våren och rinner ner till vattendragen. En del av vattnet samlas i magasin för att, främst under den följande vinterperioden, användas i kraftverken. Allt upprepas år efter år med vissa variationer för mängden nederbörd. Man talar om torrår, normalår och våtår.

Våra största vattenkraftverk i Sverige

Detta är två exempel av våra totalt 76 vattenkraftverk som ägs av Uniper i Sverige.

Hjälta kraftverk i Faxälven

  • Togs i drift 1952
  • Antal aggregat 3
  • Installerad effekt 178 MW
  • Normalårsproduktion 1005 GWh
  • Fallhöjd 82 meter

I Hjälta kraftverk produceras ett normalt år 1005 GWh förnybar el. Det är mer än i något annat av Unipers vattenkraftverk.

Storfinnforsen kraftverk i Faxälven

Betongdammen i Storfinnforsen

  • Togs i drift 1953
  • Antal aggregat 3
  • Installerad effekt 112 MW
  • Normalårsproduktion 543 GWh
  • Fallhöjd 49,5 meter

Betongdammen i Storfinnforsen är med sina 800 meter den största betongdammen i hela Sverige.

En av våra dammar i norra Sverige | Uniper

Vattenkraftens historia

Att använda lägesenergi från strömmande vatten för elproduktion är en gammal och beprövad teknik som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan under antiken användes vattenhjul för att utföra mekaniska arbeten.  Redan på 1100-talet byggdes de första vattenkraftanläggningarna i Sverige. Jordabalken i Äldre Västgötalagen från 1200-talet innehåller ett avsnitt med rubriken ”Huru miulna skal gaerea”, det vill säga hur kvarnen ska byggas.  Men det var först på 1800-talet som vattenkraften började användas för storskalig elproduktion, och som i hög grad bidrog till att Sveriges industrialisering sköt fart ordentligt.  I början på 1900-talet bildades den första vattenkraftföreningen, och kort efter fattade riksdagen en rad beslut som underlättade fortsatt utbyggnad och samarbete. Men det var först på 1940-talet som den riktigt stora älvutbyggnaden tog fart, med stora projekt vid Indalsälven, Ångermanälven och Faxälven. Grunden för det svenska välfärdssamhället var därmed lagd. 

Virtuellt studiebesök

Gör ett virtuellt besök i Storfinnforsens vattenverk

Välkommen till Storfinnforsen. Med virtuell teknik får du se hur ett kraftverk är utbyggt och hur processen ”från vatten till el” går till.

Dammsäkerhet - inget lämnas åt slumpen

Vi äger och ansvarar för cirka 100 kraftverksdammar i Sverige. Hela vår verksamhet vilar på ett väl fungerande dammsäkerhetsarbete. Vi ansvarar för konsekvenser som skulle följa av ett dammhaveri; därför läggs stora resurser på underhåll och kontroll av dammarna. Dels via system som kontrollerar vattenytor, temperatur och rörelser. Dels genom inspektioner av utbildad personal, allt från veckovisa ronder till så kallade Fördjupade Dammsäkerhetsutvärderingar, FDU. Detta är det mest kvalificerade steget i vårt dammsäkerhetsarbete, då tillsynsmyndigheter och externs expertis medverkar i genomgripande analyser av dammsäkerheten.

Kraftindustrin har gemensamt tagit fram regler och riktlinjer för dammsäkerhetsarbetet, RIDAS, Riktlinjer för Dammsäkerhet med tillhörande vägledningar. Svenska Kraftnät och länsstyrelsen är tillsynsmyndigheter som kontrollerar att dammsäkerheten sköts på rätt sätt. En viktig del av dammsäkerhetsarbetet går ut på att säkerställa vår kapacitet att hantera vattnet även vid riktigt höga flöden. Konkret innebär det att vi exempelvis sätter in extra luckor i våra dammar eller bygger om de som redan finns för att klara större vattenflöden.  

Nivåerna i vattenmagasinen påverkar priserna

Det vatten som tillkommer genom vårens snösmältning och den årliga nederbörden, kan lagras i stora vattenmagasin längs älvarna. På så vis går det att spara vatten för elproduktion till de perioder under året då elen behövs som mest. Just att vattenkraften är reglerbar är till stor nytta för det svenska elsystemet.

Fyllnadsgraden i vattenmagasinen är därför viktig att hålla koll på, och det görs fortlöpande på den nordiska elbörsens Nord Pools hemsida. Tillgången på vatten är en av många faktorer som påverkar elpriset på både kort och lång sikt. Välfyllda magasin innebär oftast ett lägre genomsnittligt elpris. Medan torrår med lite nederbörd kan göra att elpriset blir högre än under ett normalår.  

[1] https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/el/produktion/vattenkraft/

[2] https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/el/produktion/vattenkraft/vattenkraft-och-miljon/

Vatten som blänker i solnedgången

Läs mer om fördelarna med vattenkraften

Spillvatten från ett av våra vattenkraftverk | Uniper

Läs mer om reglerkraft

Ett vattenkraftverk sett från ovan | Uniper

Följ våra vattenflöden