Biologisk mångfald

Biologisk mångfald

Vi arbetar aktivt med miljöförbättrande åtgärder som inbegriper forskning och teknik men också dialog och samarbete med myndigheter.

Läs mer
Vattenflöden

Vattenflöden

Se flödet av förnybar vattenkraft – historiskt, nu och prognoser.

Läs mer

Vi flödar av svensk förnybar energi

Uniper är, med sitt svenska bolag Sydkraft Hydropower AB, den tredje största vattenkraftproducenten i Sverige med 76 hel- och delägda vattenkraftverk, lokaliserade från Lycksele i norr till Kristianstad i söder, med en samlad effekt på cirka 1 700 MW och en årlig leverans av ca 8 000 GWh förnybar el. Det motsvarar ca 12% av Sveriges samlade vattenkraftproduktion.  

I det svenska elsystemet är vattenkraften idag den största förnybara energikällan, och svarar för cirka 45 % av den svenska elproduktionen. Vattenkraften tillsammans med kärnkraften utgör basen i det svenska elsystemet. Driften av vattenkraftverk orsakar inga utsläpp av koldioxid och vattnet går tillbaka till älven efter att det lämnat turbinen.

I och med att andelen väderberoende elproduktion (ex vind- och solkraft) i elsystemet ökar så kommer vattenkraftens roll att bli än viktigare i framtiden, då den är unik i sitt bidrag av förnybar baskraft och reglerkapacitet.

 

Vattenkraftens historia

Storskalig elproduktion med långa anor

Att använda lägesenergi från strömmande vatten för elproduktion är en gammal och beprövad teknik. Vattenkraft har använts för storskalig elproduktion sedan slutet av 1800-talet.

Så fungerar vattenkraften

Reglerkraft för ett elsystem i balans

Utmärkande för vattenkraften är att den är förnybar och lätt att reglera. Med det menas dess förmåga att snabbt kunna anpassa produktionen när efterfrågan ändras. Det kan handla om långsamma förändringar som påverkas av tex årstid och konjunktur. Det kan också handla om snabba förändringarna som är kopplade till samhällets aktiviteter vid olika tidpunkter under dygnet. Vattenkraftens reglerförmåga är också en förutsättning för exempelvis sol- och vindkraft som behöver kompenseras när vädret inte är gynnsamt.

Naturens eget kretslopp

Solens värme får vatten på marken, i sjöar, älvar och hav att avdunsta och stiga uppåt. När luften blir kallare på högre höjder kondenseras det stigande avdunstade vattnet och bildar moln. Molnen ger sedan nederbörd i form av regn eller snö. Avdunstningen är störst i södra Sverige och minst i fjällområdena, där den största delen av nederbörden kommer i form av snö. Snön smälter under våren och rinner ner till vattendragen. En del av vattnet samlas i magasin för att, främst under den följande vinterperioden, användas i kraftverken. Allt upprepas år efter år med vissa variationer för mängden nederbörd. Man talar om torrår, normalår och våtår.

Elproduktion av vattenkraft

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har antingen hög fallhöjd eller stort vattenflöde. Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det också lätt att förstå varför den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna. Vattenkraftproduktion innebär vanligtvis att älven regleras. Vattnet som krävs för elproduktion lagras i vattenmagasin och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

Så produceras el av vattenkraft

1. Vattnets lägesenergi utnyttjas för elproduktion.
2. När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi.
3. Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i generatorn.
4. Utloppstunneln leder vattnet tillbaka till älven.
5. Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar och med små förluster vid överföringen.

En av våra dammar i norra Sverige | Uniper

Två exempel av våra totalt 76 vattenkraftverk

Hjälta kraftverk i Faxälven

- Togs i drift 1952
- Antal aggregat 3
- Installerad effekt 178 MW
- Normalårsproduktion 1005 GWh
- Fallhöjd 82 meter

I Hjälta kraftverk produceras ett normalt år 1005 GWh förnybar el. Det är mer än i något annat av Unipers vattenkraftverk.

Storfinnforsen kraftverk i Faxälven

Betongdammen i Storfinnforsen
- Togs i drift 1953
- Antal aggregat 3
- Installerad effekt 112 MW
- Normalårsproduktion 543 GWh
- Fallhöjd 49,5 meter

Betongdammen i Storfinnforsen är med sina 800 meter den största betongdammen i hela Sverige.

Virtuellt studiebesök

Gör ett virtuellt besök i Storfinnforsens vattenverk

Välkommen till Storfinnforsen. Med virtuell teknik får du se hur ett kraftverk är utbyggt och hur processen ”från vatten till el” går till.

Dammsäkerhet

Vi ansvarar, kontrollerar och säkrar.

Vi äger och ansvarar för cirka 100 kraftverksdammar i Sverige. Hela vår verksamhet vilar på ett väl fungerande dammsäkerhetsarbete. Vi ansvarar för konsekvenser som skulle följa av ett dammhaveri; därför läggs stora resurser på underhåll och kontroll av dammarna. Dels via system som kontrollerar vattenytor, temperatur och rörelser. Dels genom inspektioner av utbildad personal, allt från veckovisa ronder till så kallade Fördjupade Dammsäkerhetsutvärderingar, FDU. Detta är det mest kvalificerade steget i vårt dammsäkerhetsarbete, då tillsynsmyndigheter och externs expertis medverkar i genomgripande analyser av dammsäkerheten.

Kraftindustrin har gemensamt tagit fram regler och riktlinjer för dammsäkerhetsarbetet, RIDAS, Riktlinjer för Dammsäkerhet med tillhörande vägledningar. Svenska Kraftnät och länsstyrelsen är tillsynsmyndigheter som kontrollerar att dammsäkerheten sköts på rätt sätt. En viktig del av dammsäkerhetsarbetet går ut på att säkerställa vår kapacitet att hantera vattnet även vid riktigt höga flöden. Konkret innebär det att vi exempelvis sätter in extra luckor i våra dammar eller bygger om de som redan finns för att klara större vattenflöden.

Om vattenmagasin

Nivåerna i vattenmagasinen påverkar priserna

El kan inte lagras i någon större utsträckning. Men det kan däremot vatten som ska användas för elproduktion. De stora mängder vatten, som snösmältningen under våren och sommarregnet ger upphov till, sparas i stora vattenmagasin. Magasinen tappas sedan under de delar av året då vattentillrinningen är liten och elbehovet stort, främst vintertid.

På den Nordiska elbörsen Nordpool påverkas priserna av flera faktorer, bland annat hur mycket vatten det finns i vattenkraftverkens vattenmagasin och hur mycket el vi behöver importera till Norden. De mest gynnsamma förutsättningarna för att priserna på Nordpool skall gå ner är; välfyllda vattenmagasin, mild väderlek, lägre priser på utsläppsrätter och ett litet eller obefintligt behov av import av el. Den största risken för prishöjningar är när det är en kall vinter med dåligt fyllda vattenmagasin.

Nordpool redovisar vattennivåerna i Norges och Sveriges vattenmagasin vecka för vecka och jämför med både genomsnitt och förra året för att man enklare skall kunna dra egna slutsatser. Gå in på www.nordpool.com och klicka på "Reservoir" för hela området "El exchange area". Där visas en bild över det aktuella läget för de sammanlagda vattenmagasinen i Norge och Sverige.

Fiskväg i Hemsjö nedre | Uniper

Läs mer om vattenkraft och miljö

Spillvatten från ett av våra vattenkraftverk | Uniper

Läs mer om reglerkraft

Ett vattenkraftverk sett från ovan | Uniper

Följ våra vattenflöden