Först ut att monteras ner var kärnkraftverket i Barsebäck som stängdes efter ett politiskt beslut. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999 efter en uppgörelse mellan staten, dåvarande Sydkraft och Vattenfall. Barsebäck 2 stängdes den 31 maj 2005 efter en liknande uppgörelse.

Under 2015 beslutade ägarna att stänga Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 då en längre tid med låga elpriser och hög beskattning gjorde att reaktorerna inte längre var lönsamma. Beslutet innebar att Oskarshamn 2, som vid tidpunkten för beslutet befann sig mitt i ett moderniseringsprojekt, inte skulle återstarta. Under 2017 stängdes Oskarshamn 1 efter 45 års elproduktion i samhällets tjänst.

Vi tar hand om kärnkraftverkets hela livscykel

Målet är att genomföra en ansvarsfull, säker och kostnadseffektiv rivning. Nedmonteringen av de fyra reaktorerna drivs i ett samordnat program för att kunna dra nytta av gjorda erfarenheter, vidareutveckla nedmonteringsmetoderna och effektivisera arbetet när det flyttar från en reaktor till nästa.

Totalt på anläggningarna är cirka 6 procent av materialet (67 000 ton) radioaktivt, varav det mesta är lågaktivt. Ungefär hälften av dessa 67 000 ton beräknas i slutändan kunna friklassas (och kan då hanteras som konventionellt avfall) och återvinnas.

Strategin för den radiologiska rivningen är att riva verken inifrån och ut, så att det mest aktiva avfallet tas bort först. Först har respektive reaktortank tömts på sitt bränsle, själva kärnreaktorn och annat innehåll. Därefter följer en systematisk genomgång av hela anläggningen, där olika delar och system monteras ned enligt en synkroniserad och gemensam tidplan. De radiologiska rivningarna av de stängda reaktorerna i Barsebäck och Oskarshamn planeras pågå fram till 2028 varefter viss traditionell rivning kommer att återstå.

Om nedmonteringen av Barsebäcks kärnkraftverk

Möt Pia som arbetar med rivningen av Barsebäcks kärnkraftverk. Pia arbetar med avfallshantering, vilket är en viktig del i rivningsprocessen.

Kärnkraftens avfall

Oavsett frågan om kärnkraftens framtid så finns i dag kärnavfall som måste tas om hand på kort och lång sikt för att skydda människor och miljö. Ansvaret för hanteringen ligger helt och hållet på kärnkraftsbolagen, som gett i uppdrag åt Svensk Kärnbränslehantering (SKB) att driva Sveriges största miljöskyddsprojekt. SKB samägs av kärnkraftsbolagen.

Systemet för att ta hand om det svenska radioaktiva avfallet består av ett antal anläggningar som tillsammans bildar en säker kedja. De första delarna i systemet kom till redan under tidigt 1980-tal, andra återstår att bygga. Avfallets radioaktivitet avgör hur det hanteras.

Slutförvaret för använt kärnbränsle och långlivat avfall återstår att bygga och ta i drift. I mars 2011 ansökte SKB hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen om tillstånd att få bygga kärnbränsleförvaret i Forsmark. Efter att Östhammars kommunfullmäktige i oktober 2020 sagt ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, ligger avgörandet hos regeringen.

Tack vare egna mellanlager på anläggningarna i Barsebäck och Oskarshamn kan visst avfall lagras där i tryggt förvar fram till dess att det kan transporteras vidare till slutförvaret.

Finansiering genom kärnavfallsfonden

Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar.

Kärnkraftsföretagen har sedan mitten av 70-talet avsatt pengar för att täcka dessa kostnader, först som avsättningar i sina balansräkningar och sedan 1982 till den statliga Kärnavfallsfonden.

SKB gör regelbundet en beräkning av de framtida kostnaderna för att ta hand om kärnavfallet. Vart tredje år lämnas den till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Efter granskning lämnar myndigheten sitt förslag till avgift för de kommande åren till regeringen, som fastställer avgifternas storlek.

Historiskt har avgiften som kärnkraftsföretagen betalat pendlat mellan ett och två öre per levererad kilowattimme el. För 2021 exempelvis betalade de svenska reaktorinnehavarna mellan 3,0-5,6 öre per levererad kilowattimme energi i avgift till fonden. Förutom de avgifter som kärnkraftsföretagen betalar, ställer de också finansiella säkerheter för avgifter som ännu inte betalats in till fonden och för oförutsedda händelser.

Även efter att en reaktor permanent ställts av är kärnkraftsföretagen enligt svensk lag skyldiga att betala avgift. Om samtliga reaktorer på en plats är permanent avställda, som i fallet med Barsebäck, behöver ett eventuellt underskott i fonden täckas via direktinbetalningar från anläggningens ägare.

Relaterat innehåll

Kärnkraften har en viktig roll för stabiliteten i Sveriges elproduktion. Uniper tar ett helhetsansvar för vår del av den svenska kärnkraften.

Här berättar vi om hur det går till att riva ett kärnkraftverk.

De förnybara kraftslagen ökar snabbt, men kommer inte att kunna ersätta hela den nuvarande produktionen. Därför behöver vi redan idag börja undersöka hur dagens kärnkraft ska kunna kompletteras och så småningom ersättas med ny kärnkraft.

Our global presence

We continue to strengthen our presence in key markets, develop innovative solutions and acquire companies in prioritized areas. Uniper solutions are sold to over 100 countries and we currently operate in over 40 countries.