Kärnkraften – en hållbar investering

Energiforsk har publicerat rapporten ”Kärnkraft – en del av EU:s gröna omställning”. Denna är i sin tur är en sammanfattning av en rapport som skrivits av EU:s vetenskapliga organisation Joint Research Centre (JRC) som ett underlag till beslutet att inkludera kärnkraften i EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Vi har träffat Karin Westling, ansvarig för kärnkraftsforskning på Energiforsk.

Vad innebär beslutet att klassa kärnkraften som en hållbar investering? 

Det är viktigt i sig att man inkluderar kärnkraften i taxonomin. Det är dessutom naturligtvis positivt för investeringsviljan. Det är just det som taxonomin i grund och botten handlar om. Det är en signal till investerare att det är hållbart att investera i kärnkraft, enligt EU:s regelverk.

Vad krävs för att bli klassad som en hållbar investering enligt taxonomin? 

Utgångspunkten är om kärnkraften kan bidra positivt till sänkta koldioxidutsläpp. Sedan tittar man på taxonomins hållbarhetsaspekter för att undersöka om kärnkraften har en signifikant negativ påverkan på något av dem. JRC har bedömt att svaret på första frågan är ja – kärnkraften bidrar positivt, och svaret på andra frågan är nej – kärnkraften har inte någon signifikant negativ påverkan på de övriga målen. 

Det finns naturligtvis tilläggskrav. Varje energikälla som ska kvala in som miljömässigt hållbar måste uppfylla grundläggande krav för mänskliga rättigheter och arbetsrätt under byggnation, drift, nedmontering och rivning. Detta kallas ”compliance with minimum safeguards” i taxonomin. 

Det är viktigt att förstå att rapporten inte har undersökt exakt hur hållbar kärnkraften är. Den har enbart värderat kärnkraften utifrån en särskild process, och kommit fram till ett jakande svar på frågan: ”uppfyller kärnkraften de krav som EU-kommissionen har för inkludering i taxonomin för hållbara investeringar?”. 

Syftet är inte heller att de olika produktionsslagen ska rangordnas. Rapporten ger stöd för slutsatsen att vissa energislag, däribland kärnkraft, vindkraft och solenergi, är hållbara investeringar. 
 

Vilka behöver läsa den här rapporten? 

Rapporten är bra för vem som helst att läsa, som ett sätt att få en grundförståelse för kärnkraftens påverkan på miljö och klimat. Och vill man förstå varför EU-kommissionen har tagit beslutet att inkludera kärnkraften i taxonomin för hållbara investeringar, då ger rapporten bra vägledning. 
 

Hur tillförlitliga är underlagen? 

Det är JRC-rapporten som ligger till grund för EU-kommissionens beslut att inkludera kärnkraften i taxonomin. Den bygger på ett standardiserat jämförelsesätt, samma för alla energislag. Om man kan lita på EU-kommissionens beslut att inkludera vindkraft eller solenergi, då kan man också lita på det här beslutet. 
 

Vilka är de främsta fördelarna med kärnkraft som energislag, som du ser det? 

Den absolut största fördelen är att den har extremt låga utsläpp. Även när det gäller andra faktorer – som markanvändning eller användning av sällsynta jordartsmetaller – ligger kärnkraften lågt. 

Som med alla kraftslag så finns både för- och nackdelar. Rapporten visar att uranbrytningen är den del av kärnkraftens livscykel med den största förbättringspotentialen. 

När det gäller koldioxidutsläpp uppstår de till övervägande del vid byggnationen av anläggningen. Under driften består utsläppen av samma typ av utsläpp som i övriga industriverksamheter, t ex de anställdas pendling till och från jobbet. 

Vad är de främsta fördelarna med drifttidsförlängning? 

Elbehovet kommer inte att vänta med att öka tills vi har byggt nya elproduktionsanläggningar. Behovet ökar nu. Samtidigt tar allt tid att få fram - kraftledningar, kärnkraft, vindkraft. 

Därför ska vi självklart förlänga drifttiden på kärnkraftverken. Drifttidsförlängning är de billigaste gigawattimmarna som går att åstadkomma. Det finns ingen anledning att lägga ner elproducerande enheter som är säkra och fungerar bra. 

Vad är första steget inför en drifttidsförlängning? 

Att drifttidsförlänga är i grunden ett säkerhetsarbete. Det är alltid utgångspunkten vid en utredning om fortsatt drift. Lönsamhetsutredningen kommer först därefter. 

Det är lätt att tro att allt måste göras nytt och bytas ut för att fortsätta vara säkert. Men inom kärnkraften kan det ibland vara precis tvärtom. Det finns väldigt goda anledningar att behålla äldre utrustning, därför att den helt enkelt är säkrare och mer beprövad. 

Därför går det åt mycket arbete för att kunna använda avancerad utrustning som annars är självklar i dag. Det här är frågor som är högaktuella även inom flyget, inom försvaret och vården. Av den anledningen kan det i vissa fall vara lättare att fortsätta använda analog utrustning. 

Nu drifttidsförlängs de flesta reaktorerna från 40 till 60 år. Nästa gång blir det frågan om förlängning från 60 till 80 år. Ser du några problem eller hinder för att kunna göra det? 

Vid en förlängning från 60 till 80 år behöver man titta på alla faktorer som man tittade på vid förra besluten om drifttidsförlängning en gång till. Varje kärnkraftverk kommer att få göra egna djupgående undersökningar och redovisningar, som sedan granskas av SSM. Det är ett stort arbete men jag tror att en andra drifttidsförlängning av våra kärnkraftverk är fullt möjligt. 

I nuläget betraktas drifttidsförlängningar och nybyggnation som två helt separata spår. Men när vi ska gå från 60 till 80 år sammanfaller det i tid med när nya anläggningar är i drift. Då behöver man titta på hur detta samverkar. Till exempel kan kontrollutrustning som utvecklas för nya anläggningar också komma att användas i de gamla. 

Hur ser du på opinionen för kärnkraft i Sverige idag? 

Opinionen kring kärnkraften har blivit distinkt mer positiv. Dels växer klimatfrågan i betydelse, och alla vet nu att kärnkraften är fossilfri och inte bidrar till klimatförändringarna. Sedan uppfattar många också att kärnkraften är ett medel för att uppnå låga elpriser. Även om det är elsystemet i sin helhet som sätter elpriserna så är planerbar kraft en väldigt viktig komponent. 

Men jag tror också att många blir mer positiva till kärnkraft för att det nu pratas om nyutveckling. Plötsligt framstår kärnkraften som en framtidsteknologi igen. Det händer grejer, det tänks, diskuteras, forskas och utvecklas. Det är oerhört viktigt.