Karlshamnsverket

Karlshamnsverket i Blekinge är primärt ett reservkraftverk och en extraresurs för Svenska kraftnät att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar. Mellan den 16 november till den 15 mars ligger Karlshamnsverket i den så kallade effektreserven. Men vad betyder det, och hur fungerar den? Och hur har det ser ut under den gånga perioden? 

Karlshamnsverket beordrades under december 2023 och januari 2024 vid ett flertal tillfällen till varm beredskap och under januari månad tre gånger till så kallad minimidrift i effektreserven av Svenska kraftnät. Detta rapporterades det om i media. 

För att bättre förstå Karlshamnsverkets roll och vad effektreserven är och hur den fungerar har vi ställt en räcka frågor till dess driftchef.
 

Lite kort, vem är du och vad är din roll på Karlshamnsverket. 

– Jag heter Henrik Pagels, är 42 år gammal och har arbetat på Karlshamnsverket sedan 2006. De senaste 13 åren som driftchef. I den rollen är jag ansvarig för den personal som vi har i driftorganisation, där bland annat drifttekniker, kontrollrumsingenjörer och skiftingenjörer ingår. Jag är också ansvarig när det handlar om alla delar som berör driften på vårt kraftverk, däribland avtal och kommunikation med exempelvis Svenska kraftnät. 

Effektreserven, vad är det, och varför finns den? 

– Effektreserven är en slags försäkring som upphandlats av Svenska kraftnät. El är en färskvara och det måste hela tiden finnas en balans mellan konsumtion och produktion. När marknadens resurser inte räcker till, då kan Svk aktivera hela eller delar av effektreserven på 562 MW, som sedan 2015 består av Karlshamnsverket som den enda produktionsresursen. Det kan till exempel handla om situationer när det finns problem i andra kraftverk, när överföringskapaciteten är begränsad eller vid extrem kyla. 

I media har vi i vinter kunnat läsa om förhöjd beredskap och att Karlshamnsverket har körts på minimidrift. Vad innebär det? 

– Karlshamnsverket är en förhållandevis snabbstartad anläggning eftersom den konstruerades i syfte att också kunna fungera som en reserv. Men vi pratar ändå att det tar cirka åtta timmar till fasningen mot nätet från en kall anläggning. Ibland är det för långsamt. Svk kan därför beordra oss upp i så kallad varm beredskap. Då förvärmer vi panna, turbin och andra system och kan då fasa på två timmar. Den högsta beredskapen är minimidrift. Då är anläggningen i gång och vi rullar på lägsta effekt med samtliga system i drift, vilket är 40 MW per block. I det läget kan vi ännu snabbare reagera på en signal från Svenska kraftnät. Att rampa upp till full effekt om båda blocken körs i minimilast tar cirka 1 timme. 

Skulle du säga att den gånga säsongen skiljer sig från tidigare år ? 

– Det har varit god tillgång på vattenkraft, högre tilldelning av kapacitet över snitt 2 och snitt 4 än vi sett på senare år samt hög tillgänglighet i kärnkraften. Ändå har marginalerna varit mycket små vid ett antal tillfällen och då har Karlshamnsverket beordrats till varm beredskap eller minimilast. Det kalla vintervädret som drog in efter nyårshelgen kulminerade under trettonhelgen när många fortfarande var lediga vilket bidrog till att elförbrukningen i systemet inte blev så hög. Årets högsta elförbrukning inträffade i stället den 16 januari och den landade på 25,2 GW. Detta var ett av de tillfällen då både block 2 och block 3 var beordrade till minimilast. Den högsta förbrukningen som någonsin uppmätts i Sverige är 27,1 GW. 

Jämför man med vintern 2022/2023 har effektreserven beordrats till höjda beredskapslägen i något större utsträckning den gångna perioden. Går man ytterligare längre tid tillbaka finns exempel med både större och mindre nyttjande. 

Vilka utmaningar finns det, tekniskt och personalmässigt, med att växla upp och ner i beredskap? 

– Vår personal är vana vid att hantera de här situationerna. Det som kan bli en utmaning är om vi under längre tidsperioder läggs i de högre beredskapslägena eftersom det både vid minimidrift och varm beredskap åtgår ett fullt skiftlag. Men även där har vi en lösning eftersom vi har reservdrifttekniker, det är underhållspersonal som är utbildad för att vid behov också kunna gå in som drifttekniker. Rent tekniskt finns det så klart också vissa utmaningar då anläggningen består av otroligt många system som ska samverka så att prestanda och miljöpåverkan blir så bra som möjligt. 

Vad tänker du om effektreserven framöver? 

– I de rapporter som publicerats av Svenska kraftnät ser effektbalansen på medellång sikt ut att bli sämre. Behovet av någon slags reserv kommer alltså att kvarstå, eller till och med öka. Exakt i vilken form det här kommer att ske eller vad benämningen blir är än så länge oklart. Men den typen av tjänster som Karlshamnsverket kan tillhandahålla är jag övertygad om kommer att behövas.