Malmö,
21
Augusti
2019
|
10:43
Europe/Amsterdam

Ålutsättning i Ätran

Från Engelska kanalen till västkusten

Uniper är som alla andra vattenkraftverkbolag i Sverige ålagda att kompensera för den miljöpåverkan som vattenkraftutbyggnaden medför. Detta regleras i de villkor som finns för varje kraftverk. För Ätran finns en ålplan där de flesta dammägare i systemet ingår. Uniper som har de största vattenkraftverken i Ätran är det företag som bidrar mest ekonomiskt. Syftet är att gemensamt finansiera inköp och utsättning av ålyngel i Ätrans avrinningsområde.

Därför åker jag tillsammans med min son Indigo och Johan Tielman, miljöchef för Unipers svenska vattenkraft, en alldeles vanlig sommardag i mitten av juli till Sveriges enda karantän för ålyngel som ligger i Helsingborg. Där möts vi av Richard Fordham från Scandinavian Silvereel. 

Vi tittar imponerat på alla bassänger som vid dåvarande tillfälle huserade ca 4 miljoner ålyngel, allesamman importerade från Engelska kanalen som är det ställa i Europa som anses ha ett lokalt överskott av ålyngel. Därmed är det möjligt att flytta ål därifrån till andra områden med underskott, som t ex Skandinavien.

Därefter visar Rickard de tomatodlingar som det temporerade spillvattnet från ålbassängerna används till. En av de vanligaste frågorna vi får är om tomaterna smakar ål, säger Richard med ett leende. Vi får varsin tomat som vi stoppar i munnen. Den smakar sött och solmoget utan minsta antydan av ål.

Med 15 000 ålyngel i bagaget

Vi åker vidare mot Ätran med cirka 15 000 ålyngel i bagaget. I Ätrafors har vi stämt träff med en representant för ett fiskevårdsområde för den första överlämningen av ålyngel. Där passerar vi Ätrafors kraftverk som har en unik teknik installerad för att fånga in och lyfta de ålar som ska tillbaka till havet förbi kraftverket.

På fem olika platser längs med Ätran stannar vi och lämnar över våra lådor med ålyngel från engelska kanalen till företrädare för olika fiskevårdsföreningar. – De vet bäst var och hur ålen ska planteras ut i just deras vattendrag, förklarar Johan Tielman. – Detta samarbete är viktigt för oss inom vattenkraften och vi lägger stor vikt vid dialogen med just närboende längs med våra vattenkraftverk, fortsätter han.

En trygg start för ålens nästa etapp

Vid Ekefors har vi inte lyckats hitta någon som kan ta emot våra ålyngel, så där sätter vi ut 2 000 ålyngel själva.

Det är viktigt att man planterar ut ålen där de har en möjlighet att gömma sig. En brygga i närheten av ett parti vass blir en bra plats.

För att ålarna ska hålla sig lugna under färden har de kylts ner lite grann. Ålarna behöver successivt vänja sig vid sjöns vattentemperatur och vattenkvalitet innan de fritt kan lämna behållaren. Därför sänker vi försiktigt ner behållaren i sjön och skopar med några minuters mellanrum i sjövatten tills dess vattentemperaturen är densamma i behållaren som i sjön, förklarar Johan för Indigo som för dagen fått följa med på resan.

Vi står en stund i tystnad och önskar ålarna lycka till medan vi ser dem simma i skydd av vass och brygga.

Ålen – en riktig globetrotter

Den Europeiska ålen utgör ett enda bestånd och är en enastående vandrare. Under sin livscykel vandrar ålen som gästar oss i Sverige en sträcka på minst 1 400 mil (jmf omkretsen runt ekvatorn 4 000 mil). Den leker på några hundra meters djup under vårvintern i Sargassohavet. Larverna transporteras därefter via strömmar mot Sveriges och Europas kuster, där vissa stannar och andra vandrar upp i sötvatten. Efter 10 – 20 år, när ålen vuxit upp till blankål vandrar den tillbaka till Sargassohavet och dör efter fullgjord lek.

Ålen är en akut hotad art

Ålen är en mytomspunnen fisk som kan leva i både salt- och sötvatten. Den har funnits i miljontals år och klarat nedisningar och andra klimatförändringar. Idag är den dock en akut hotad art enligt ArtDatabanken. Vid de mätstationer i Sverige varifrån det finns längre tidsserier av uppvandrande småål är dagens rekrytering endast cirka sju procent av vad den varit under mitten av 1940- och 1950-talen. Ingen vet med säkerhet orsakerna till minskningen i beståndet men bland annat överfiske, miljögifter och förändrade vattenmiljöer, där vattenkraftens påverkan ingår, brukar nämnas.

Läs mer från Havs- och Vattenmyndigheten om ålen

Krafttag ål

Utsättning av importerade och karantäniserade ålyngel utgör en viktig del av den svenska ålförvaltningen inom ramen för EU:s ålförordning.

Under våren 2010 undertecknades en avsiktsförklaring av dåvarande Fiskeriverket och sex av de större kraftbolagen, däribland Uniper i Sverige. Målet är att de åtgärder som genomförs ska motsvara 100 000 blankålar som årligen vandrar ut från svenska vatten. Till dags dato har kraftbolagen, för att nå det målet, genomfört utsättningar av ålyngel på västkusten samt fångat och flyttat blankål nedströms, förbi kraftverk i de prioriterade vattendragen (Göta älv, Ätran, Lagan och Motala Ström).

Under åren 2015-2018 har årligen cirka 15 ton, motsvarande cirka 15 000 ålar flyttats nedströms på det sättet. Under samma period sattes drygt 400 000 ålyngel/år ut på västkusten inom programmet. Tillsammans motsvarar dessa åtgärder ungefär 100 000 blankålar per år.

Läs mer om Krafttag ål

Skribent

Liv Willer, External Web Manager på Uniper i Sverige, som en dag i juli fick förmånen att följa med Johan Tielman på hans årliga resa för att sätta ut ålyngel i ån Ätran.