Fortsatt stark opinion för kärnkraft

Opinionen för kärnkraft är fortsatt stark i Sverige enligt en mätning från Novus i november förra året. 39 procent av de tillfrågade kan tänka sig att det byggs ny kärnkraft, medan endast 16 procent vill stänga kärnkraft genom politiska beslut.

Kärnkraftens roll i det svenska elsystemet är något som engagerar många. Varje år genomför opinionsinstitutet Novus en mätning för att kartlägga svenskarnas inställning till kärnkraft. Mätningen är beställd av Analysgruppen, som är ett nätverk av experter och forskare från energibranschen, industrin och högskolor.

- 2020 års mätning visar tydligt på en fortsatt positiv inställning till kärnkraft. De som vill fortsätta använda kärnkraft och till och med bygga nya reaktorer, är långt mer än dubbelt så många som de som vill stänga kärnkraft genom politiska beslut, säger Mattias Lantz, ordförande för Analysgruppen, i ett pressmeddelande.

Enligt senaste mätningen vill 39 procent av respondenterna fortsätta använda kärnkraft och även bygga ny, 31 procent vill fortsätta använda kärnkraft men inte bygga nya reaktorer, 14 procent är tveksamma, medan 16 procent vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut.

Personer i åldersgruppen 18-29 år tenderade tidigare att vara mer skeptiska till kärnkraft, men sedan några år tillbaka är deras stöd lika starkt som för övriga åldersgrupper.

- Klimatfrågan är mer aktuell än någonsin och fler i den yngre gruppen tycks på senare år har omvärderat kärnkraftens möjligheter att bidra, säger Mattias Lantz.

Reaktorer stängda i förtid

Trots att folkopinionen är positivt inställd till kärnkraft, stängdes så sent som vid årsskiftet ytterligare en reaktor i förtid i samband med att Ringhals 1 togs ur drift. Totalt har fyra reaktorer stängts i förtid inom loppet av sex år. 

Stängningsbesluten togs redan 2015 efter att regeringen höjt effektskatten på kärnkraft samtidigt som det tillfördes omfattande subventioner till vindkraft. Den förda energipolitiken snedvred elmarknaden och gjorde det omöjligt att driva 70-talsreaktorerna vidare enligt ägarbolagen Vattenfall och Uniper.

- Nu ser vi konsekvenserna. Snävare marginaler och obalanser i elsystemet ger inlåsningseffekter i norr och en ökad risk för effektbrist i söder. I somras upphandlades Ringhals 1 för att leverera stödtjänster som var nödvändiga för att säkra elsystemets funktion. De senaste veckorna med ihållande kyla, har Sverige tvingats till import från grannländer med en betydligt smutsigare elmix än den svenska, där stora industriföretag tvingats stänga ned sin produktion för att elkostnaden varit för hög, menar Adam Kanne, Senior Regulatory Manager, Uniper Sverige.

- Den ökade andelen väderberoende elproduktion sker på bekostnad av planerbar elproduktion, vilket gör att elsystemet blir mindre stabilt.  Ska vi lyckas med den storskaliga elektrifiering vi står inför är det viktigt att det råder balans mellan de olika kraftslagen. Elsystemet är som ett lag, olika spelare har olika styrkor och svagheter och mixen måste funka som helhet till en konkurrenskraftig kostnad. Det senaste årets många varningssignaler bör utgöra en tydlig väckarklocka för att nu är elsystemet på väg ur balans. En positiv signal i detta är uppdraget till Svenska kraftnät att utreda tekniska krav och marknadsförutsättningar för viktiga stödtjänster som inte får betalt idag, menar Adam Kanne.

Ökad elanvändning att vänta

Prognoserna pekar på en kraftig ökad elanvändning i framtiden, som en direkt följd av samhällets digitalisering och elektrifiering av sektorer som industri och transport. Svenskt Näringsliv och Energimyndigheten har i rapporter talat om en elanvändning på över 200 TWh/år om 20 år. Det finns till och med en nyligen publicerad analys som talar om ett elbehov på 500 TWh/år.

- Fossilfri el från vattenkraft och kärnkraft har lagt grunden för svensk välfärd och industrins konkurrenskraft. Utvecklingen av elsystemet behöver ske så att det råder balans mellan produktionsutbyggnad, efterfrågan, elnätsutbyggnad och tillgång på stödtjänster, påminner Adam Kanne.

- Ska Sverige lyckas att ställa om och bli ett klimatneutralt land och samtidigt fortsatt ha en internationellt gångbar och konkurrenskraftig industri, måste vi värna om den fossilfria elproduktion som vi har, samtidigt som det byggs ut. Framtidens elsystem kommer att vara uppbyggt kring vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Den insikten kommer att avspeglas i framtida opinionsundersökningar, tror Adam Kanne, som också tror att det kommer att byggas nya reaktorer i Sverige i framtiden.

- Ja, det är jag övertygad om. Det händer mycket nu inom utvecklingen av nästa generation kärnkraft med en helt ny teknik och med mindre reaktorer. Sverige har alla förutsättningar att leda en sådan utveckling.