Frågor och svar

Använt bränsle.
Det använda bränslet är det mest radioaktiva avfallet från svenska kärnkraftverk. I Sverige har vi idag ett centralt mellanlager i Oskarshamn, CLAB. Dit skickar alla svenska kärnkraftverk sitt använda bränsle. I november 2006 skickades det sista bränslet från Barsebäck.

Driftavfall.
På Barsebäck finns en del låg och medelaktivt avfall från driftperioden kvar. Det avfall som är i fast form packas om i nya behållare för att sedan transporteras till slutförvar i Forsmark, SFR. Vi har även filtermassor som behöver tas om hand. Massorna kommer att solidifieras med hjälp av betong och förvaras i särskilda behållare innan dessa också skickas till slutförvar i SFR.

Rivningsavfall.
När Barsebäcksverket rivs så är det bra en liten del av avfallet som är radioaktivt. Vi beräknar att det är ca 6 %. Innan vi kan skicka det till slutförvar måste det förvaras säkert på vår anläggning. I vår hamn finns redan idag ett tillfälligt lager för reaktorernas interna delar där de kommer ligga till dess att vi kan skicka det vidare för slutförvaring. Ytterligare mellanlager behövs under rivningsperioden för betong- och metallavfall.

Läs mer om hur vi tar hand om avfall från kärnkraftverken här

Mellanlagret

I det mellanlager som finns idag förvaras metalldelar som suttit inne i reaktorerna. De är sönderdelade, väl packade och förvaras i ståltankar. Detta innebär att det inte finns några lösa radioaktiva partiklar som kan läcka ut.

Utsläpp till luft och vatten

Ett kärnkraftverk har rätt att släppa ut en viss mängd radioaktivitet. Redan under driftperioden låg vi långt under tillåtna värden och under servicedriftperioden har utsläppen varit ännu lägre. Vi fortsätter dock att noga kontrollera utsläppen till luft och vatten även under den kommande rivningen.

För att förbereda för rivningen har vi gjort en mycket noga kartläggning av marken både i och utanför anläggningen. Vi har letat efter både radioaktivitet, radioaktiva ämnen och vanliga miljöstörande ämnen. Kartläggningen visade att påträffade föroreningar inte innebär någon risk i dagsläget.

Lär mer om hur vi ska riva Barsebäck här

Precis som på de flesta andra arbetsplatser, finns det ekonomer, personalvetare, informatörer och administrativa tjänstemän. Andra yrken man hittar på ett kärnkraftverk är bland annat turbinoperatörer, stationstekniker, kemister och driftingenjörer. Olika yrken på kärnkraftverket kräver olika utbildningar, men för många yrken behövs till exempel teknikgymnasium, en högskoleingenjörs- eller civilingenjörsutbildning. För att arbeta med något mer kärnkraftsspecifikt, som till exempel strålskydd, blir man ofta vidareutbildad av kärnkraftverket där man arbetar.

Ur hälsosynpunkt skulle det gå bra att bada i bassängerna, men våra regler för strålskydd gör att det inte är tillåtet eftersom vattnet kan innehålla små mängder radioaktivitet. Dessutom vill vi undvika föroreningar i bassängerna, så även ur detta perspektiv är badning inte bra.

Det är våra ögon som uppfattar vattnet som blått. Ljus består nämligen av elektromagnetiska vågor. Olika färger har olika långa vågor och det ljus som har kortast vågor sprids mest när ljuset går genom vatten. Eftersom blått ljus har kortast vågor ser det ut som om vattnet är blått. Vattnet är väldigt rent och därför framhävs effekten intensivare.

Lär mer om hur kärnkraft fungerar här

Totalt kostade det cirka 2 000 miljoner kronor att bygga Barsebäck i 1977 års penningvärde. Ytterligare cirka 800 miljoner har tillkommit för att bygga bland annat Filtra-anläggningen.

Det kommer att kosta cirka 4 700 miljoner att riva hela anläggningen, men med osäkerheter inräknade beräknas uttaget från kärnavfallsfonden till totalt 5 700 miljoner kronor.

Läs mer om finansieringen av rivningen här

Som mest kommer cirka 300 personer att vara engagerade samtidigt.

Stängningen skedde på grund av politiska beslut efter en uppgörelse om energipolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Nej, det är inte möjligt. Vi på Barsebäck arbetar med att förbereda en säker, snabb och kostnadseffektiv rivning.

År 1999, när båda blocken var i drift, var cirka 450 anställda på Barsebäck Kraft AB. Det tillkom också extra inhyrd personal. Under sommarperioderna vid revision kunde det röra sig om cirka 1 000 personer extra. Antalet anställda har minskat successivt och under 2019 är det drygt 50 personer som är anställda av Barsebäck Kraft AB. Om man räknar in den inhyrda personalen från andra företag, har cirka 120 personer sin dagliga arbetsplats på Barsebäcksverket.

Läs mer om Barsebäcks historia här

Under driften passerade 50 m3 havsvatten per sekund som kylvatten, samtidigt som det värmdes upp 10-12 grader. Detta fick dock en liten miljöpåverkan i havet utanför på grund av snabb omblandning. Däremot konstaterades att vissa kallvattenarter, till exempel torsk, skydde kylvatten medan andra arter trivdes bra i det varmare vattnet, till exempel ål. Denna effekt är nu helt borta. En ökad påväxt av bottenväxter förekom också under driften, men den effekten har också helt försvunnit.

I varje kontrollrum arbetade 6-7 personer, det vill säga sammanlagt 12-14 personer, när båda blocken var i drift. Kontrollrummen är sedan länge inte permanent bemannade. Anläggningen övervakas istället från bland annat en bevakningscentral av särskilt utbildad vaktpersonal som finns här dygnet runt.

Totalt har Barsebäcksverket producerat drygt 200 TWh el, varav Barsebäck 1 93,8 TWh och Barsebäck 2 108 TWh. Under hela år 2017 förbrukade Sverige sammanlagt 141 TWh el.