År 1882 togs det första vattenkraftverket i Sverige i drift. Då kunde man nog inte ana att man lade grunden för ett av världens bästa, säkraste och mest klimatvänliga elsystem. På 70- och 80-talet tillkom kärnkraften, som blev ytterligare en viktig grundpelare i Sveriges försörjning av baskraft, inte minst efter 70-talets oljekriser. På senare år har väderberoende kraftslag, så som vindkraft och solkraft, blivit en allt större del av elsystemet. Vårt elsystem har helt enkelt byggts upp och utvecklats steg för steg, för att tillgodose våra behov allteftersom samhället utvecklas.
Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen.
Sverige är i ett nytt läge. Om vi ska behålla vår konkurrenskraft, samtidigt som vi når utsläppsmålen, krävs historiska satsningar.
Vi behöver 10 nya TWh om året
Ett fossilfritt och elektrifierat Sverige kommer att kräva en hel del stabil, konkurrenskraftig och fossilfri el, mycket mer än vad vi behöver idag. Ett exempel: Idag finns det mer än 300 000 laddbara fordon i Sverige. Om mindre än tio år, 2030, förväntas siffran ha ökat till hela 2,5 miljoner![1]
Svenska Kraftnäts senaste prognos pekar på att vi om 20-25 år kommer att använda uppemot 300 TWh el om året – främst drivet av omställningen inom industrin och transportsektorn.
Vi kommer även att behöva förnya och byta ut delar av elproduktionen. År 2045 kommer samtliga vindkraftverk som byggs idag att behöva ersättas, och samtliga av dagens kärnkraftverk kommer under 2040-talet att behöva drifttidsförlängas för att möjliggöra ytterligare 20-30 års produktion. Sammanlagt innebär det att vi behöver ny- eller återinvestera i cirka 250 TWh elproduktion för att klara av omställningen av samhället.
Det motsvarar en ökning med 10 TWh per år, en nivå som Sverige hittills varit nära att uppnå när den svenska kärnkraften byggdes ut på 70- och 80-talet, och även under senare år i och med vindkraftens expansion. Det är alltså görbart, men kräver en stor ansträngning.
Elsystemets roll för industri och transport i framtiden
Framtiden är smart, fossilfri och elektriskt driven! Det är därför vi behöver mer el, inte mindre. Mer specifikt behöver vi mellan 100 och 150 TWh mer än idag.
Elektrifiering är nyckeln till en konkurrenskraftig framtid
Tack vare elektrifieringen har Sverige många möjligheter att lyckas med sin omställning till fossilfrihet och fortsätta att vara ett framgångsrikt land. Vi på Uniper tror på en framtid där Sverige är ett konkurrenskraftigt land som uppnått klimatmålen med en digitaliserad industri och elektrifierad transportsektor. Det är ett samhälle där vi har kvar en världsledande industri och kan transportera oss runt om i landet på nya sätt. Vi tror också att det är en framtid med nya elintensiva näringar, så som datacenter och en cyberindustri. Det är en framtid som är ljus, spännande och som drivits fram av el.
Vad krävs för att Sverige ska kunna öka elproduktionen?
Att dubbla elproduktionen på några årtionden är en enorm utmaning för Sveriges elsystem. Under de senaste åren har andelen väderberoende kraftslag, som vind- och solkraft, ökat. Därmed ökar också risken för obalanser i elsystemet – som kan leda till elbrist eller allvarliga störningar i elnätet. Detta hotar samhällets möjlighet att ställa om och våga satsa, samt elsystemets förmåga att leverera den el som vi kommer att behöva.
Ska samhället och näringslivet våga satsa och investera för nya elektrifierade lösningar, så måste de kunna lita på att Sverige har ett stabilt, robust och förutsägbart elsystem.
Klimatinnovation viktig
Vätgas kan bli en av nycklarna till klimatomställningen, och utvecklingen av produktionen och användningen av vätgas går just nu i rasande fart. Särskilt viktig kommer vätgasen att bli för de branscher och sektorer, exempelvis industrin och transportsektorn, som har extra svårt att bli klimatneutrala.
Enligt Energimyndighetens förslag till nationell vätgasstrategi, som publicerades i november 2021, kan vätgasprojekt leda till utsläppsminskningar på mellan 15 och 30 procent av våra totala nationella koldioxidutsläpp. Det är med andra ord ett stort bidrag till målet att nå nettonollutsläpp 2045.
Flera vätgaskluster håller nu på att växa fram i Sverige, och att vidareutveckla infrastrukturen är viktigt för att industrin ska kunna fortsätta satsa på vätgas. Project Air, Liquid Wind och BotnialänkenH2 är tre innovativa vätgasprojekt som Uniper jobbar med.
Fortsatta satsningar på forskning och utveckling är också viktiga, liksom kompetenshöjning hos myndigheter och andra samhällsaktörer.
Ett elsystem i balans
Om vi i framtiden vill fortsätta ha stabil tillgång till fossilfri el, krävs att det finns balans mellan de väderberoende kraftslagen som gör elen billigare när vädret är gynnsamt, och stabila kraftslag som ser till att systemet alltid fungerar – som vattenkraft och kärnkraft. Därtill behövs snabba resurser som kan användas för att balansera systemet med kort varsel. Exempel på en sådan resurs är energilager, men också lösningar som gör det möjligt att nedreglera elproduktionen när vi har elöverskott kan behövas.
Det är viktigt att inkludera alla fossilfria kraftslag i målbilden för framtidens elsystem för att skapa incitament till fortsatt forskning, innovation och investeringar. Den planerbara kraften måste få ersättning både för sin elproduktion och för sitt bidrag till att göra elsystemet stabilt och driftsäkert. Vi behöver utveckla elmarknadsmodellen så att den passar dagens behov och utveckla snabbare tillståndsprocesser. Vi behöver också fortsätta att satsa på teknologier som ännu inte är mogna att konkurrensutsättas, som till exempel vätgas och energilagring.
Utöver detta kommer elnätet i stora delar av landet att behöva bytas ut och förstärkas, så att överföringen av el, inom landet och till andra länder, fungerar ännu bättre. Detta är också viktigt så att Sverige kan fortsätta bidra till den globala klimatomställningen genom export av fossilfri el.
Utmaningarna är många, men en sak kan vi vara säkra på: om vi ska lyckas skapa ett fossilfritt och leveranssäkert elsystem som är konkurrenskraftigt och lever upp till samhällets och industrins ökade behov, kommer vi att behöva en balans mellan planerbara, flexibla och väderberoende resurser. Och ska vi nå drygt 300 TWh elproduktion till 2045 så kommer alla fossilfria kraftslag att behöva öka rejält.
Sverige är i ett nytt läge. Om vi ska klara att behålla vår konkurrenskraft, samtidigt som vi når utsläppsmålen, krävs historiska satsningar. Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen.
Relaterat innehåll
Fossilfri el och vätgas är tillsammans nycklar till klimatomställningen av Sverige.
Om vi också i framtiden ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga och dessutom klara av klimatutmaningen, kommer innovation och elektrifiering av samhället att vara avgörande. Och precis som så ofta i historien, så är det vår basindustri som driver utvecklingen och kommer att spela en nyckelroll i klimatomställningen.
Det senaste årtiondet har det hänt mycket inom kärnkraften, och många innovativa projekt för att kärnkraften ska fortsätta kunna vara en viktig del i framtidens fossilfria energisystem håller på att bli verklighet. En sådan innovation är SMR, ”Small Modular Reactor”, som översatt till svenska helt enkelt blir ”liten modulär reaktor”.