I Sverige bor 10 miljoner människor. En kall vintermorgon kan det hända att stora delar av befolkningen ungefär samtidigt stiger upp, sätter på kaffebryggaren och sen ställer sig i duschen. När morgonrutinen är avklarad tar många tåg, tunnelbana eller buss till jobbet. Där sätts maskiner och produktionsprocesser igång och fortgår under arbetsdagen. Mycket av det vi gör dagligdags, och som driver tillväxt i vår ekonomi, är beroende av att vi har tillgång till el.
Men vad är det som gör att alla våra industriella processer kan pågå samtidigt, och att vi kan ta oss till jobbet på klimatsmart sätt?
Vad är effektbalans?
Effekt behövs för att klara av ögonblickligt behov
Enkelt uttryckt är effekt ett mått på hur mycket energi som per tidsenhet går åt för att hålla igång något – exempelvis en maskin, eller en glödlampa. Faktum är att när en miljon kaffebryggare slås på samtidigt, krävs en effekt på 1000 MW, vilket motsvarar effekten som levereras av en kärnkraftsreaktor, eller av 200 vindkraftverk. Det är viktigt att det råder effektbalans i elsystemet. Det betyder att det finns lika mycket utbud som efterfrågan, i varje nano- och millisekund. För att åstadkomma effektbalans räcker det inte med att vi på årsbasis producerar tillräckligt med el för att möta behoven. Det måste också vid varje enskilt tillfälle finnas tillräckligt med el för att balansera vår konsumtion, exempelvis om alla skulle trycka på ”on-knappen” för kaffemaskinen exakt samtidigt. Effektbrist uppstår när efterfrågan vid en viss tidpunkt är större än vad utbudet är.
Kapacitet behövs för att transportera el från ett ställe till ett annat
Kapacitet används för att beskriva våra elnäts förmåga att transportera el. För att elkonsumenter ska kunna tillgodogöra sig både el och effekt, krävs att det också finns överföringsmöjligheter i våra nät. I och med urbaniseringen av samhället, blir behovet av effekt och kapacitet koncentrerat till storstadsområdena, där det både finns många bostäder och industrier. Det ställer krav både på effektproducenterna och på nätägarna. Hela elnätet måste dessutom fungera samtidigt – stamnät, region- och lokalnät måste fungera för att el och effekt ska kunna levereras i rätt tid och på rätt plats. Kapacitetsbrist uppstår då våra elnät inte räcker till för att leverera den effekt som behövs.
Rätt frekvens behövs för att hålla igång systemet
Andra systemviktiga faktorer är rotationsenergi och frekvenshållning. Frekvensen i elsystemet måste hållas mellan 49,9 och 50,1 Hz. När den kollektiva förbrukningen stiger faller frekvensen, vilket måste kompenseras genom ökad produktion. Om frekvensen faller under en viss kritisk nivå, ökar risken för att elektrisk utrustning skadas. Under 49,0 Hz riskerar stora delar av Sverige mörkläggas – vilket skulle orsaka omfattande problem för landets invånare, vår industri och våra samhällsviktiga funktioner.
Vatten- och kärnkraft avgörande
Att komma runt effekt- och kapacitetsproblematik genom att dra ned på konsumtionen av el är inte en långsiktig lösning. Vår ekonomi är allt mer centrerad kring och beroende av el. Sverige ligger till och med i framkant för den elektrifierade och digitaliserade industrin. I och med att vårt elsystem till 98 % är fossilfritt, har denna industri dessutom lågt klimatavtryck. För att samhället ska kunna fortsätta ha ekonomisk tillväxt och på sikt nå fossilfrihet, behöver vår industri och transportsektor stabil tillgång till både energi och effekt. Vårt elsystem har klarat av denna balans under många år av kalla vintrar, för att vi haft tillgång till kärnkraft och vattenkraft, energislag som inte bara bidrar till effektbalansen utan också är fossilfria och oberoende av vädrets växlingar.
Ett fördubblat elbehov
Med vätgasens utveckling och elektrifieringen av samhället i stort följer ett väsentligt större elbehov än i dag. Flera olika studier, bland annat en från Energiföretagen, pekar på en dryg fördubbling till 2045 – från dagens knappa 150 till 300 TWh.
Dessutom visar Energimyndighetens att ett stort antal kraftverk kommer att falla för åldersstrecket fram till 2045. Dessa kraftverk producerar sammanlagt 100 TWh om året.
Totalt behöver vi med andra ord 150 TWh för att täcka ökad elanvändning, och 100 TWh för att ersätta nedlagda kraftverk. Vi pratar därmed om 250 miljarder kilowattimmar, och det inom 25 år.
Vi ser till att elsystemet har rotationsenergi och effekt
Som en del av den globala Uniper-koncernen är vi en stor el- och effektproducent för svensk basindustri och en garant för pålitlig och stabil elproduktion. Vi har produktionsanläggningar runt om i landet för fossilfri vattenkraft och kärnkraft samt Nordens största topp- och reservkraft. Unipers el används för att vårt samhälle och våra industrier ska fungera oavsett väder och årstid. När det gäller vattenkraft är vi den tredje största producenten i Sverige. Våra 74 hel- och delägda vattenkraftverk spridda från Lycksele i norr till Kristianstad i söder står för cirka 12 procent av Sveriges samlade vattenkraftproduktion. Uniper-koncernen är delägare i alla Sveriges tre aktiva kärnkraftverk.
Relaterat innehåll
På vinterhalvåret, från den 16 november till och med den 15 mars, ingår Karlshamnsverket i Svenska kraftnäts effektreserv. Det innebär att Svenska kraftnät bestämmer om, och i så fall när, vi ska starta kraftverket.
Vattenkraften har många fördelar. Den orsakar nästan inga utsläpp av klimatgaser och ger samtidigt pålitlig el till konkurrenskraftigt pris. Eftersom vattnet som används i kraftverket inte förbrukas utan hela tiden kommer tillbaka i form av nederbörd är vattenkraften även förnybar.
För att vårt elsystem ska fungera och vara stabilt behövs tillgång till rätt mängd el över hela landet, men också att elen håller tillräckligt hög kvalitet. Därför är rotationsenergi, den rörelseenergin som finns kvar i våra stora generatorer när de väl är satta i snurr, viktig för oss.