Vattenkraft och miljö

Hur påverkar vattenkraften miljön?

Vattenkraften är en förutsättning för att vi ska ha ett tryggt och säkert elsystem, både genom förnybar och fossilfri elproduktion, och sin unika förmåga att hela tiden anpassa produktionen till samhällets behov. Samtidigt påverkar vattenkraften sin närmiljö och den biologiska mångfalden i de utbyggda vattendragen.

Miljöåtgärder där de gör störst nytta

På många håll, framför allt i mindre vattendrag där vattenkraftens bidrag till energiproduktion och och effektbalans är relativt litet, kan lokala miljöanpassningar vid kraftverken vara prioriterade. Vi på Uniper stödjer avvägningen mellan å ena sidan vattenkraftens betydelse för klimat och elsystem och å andra sidan behovet av lokala miljöanpassningar som våra politiker kommit överens om.

 

 

Image

Fria fiskvägar förbi kraftverken

Vi investerar i miljöförbättringar på flera sätt med frivilliga åtgärder. Till exempel genom att anlägga fiskvägar vid flera av våra kraftverk. Just nu pågår ett arbete med att anlägga tre fiskvägar i övre Faxälven som kommer att skapa cirka 15 mil fria vandringsvägar i ett av de större reglerade vattendragen i Sverige.

Förutom dessa frivilliga insatser är alla kraftbolag ålagda att kompensera för de ingrepp som vattenkraftutbyggnaden medför i enlighet med de villkor som finns för varje kraftverk. Det kan röra sig om såväl olika åtgärder eller anpassningar i driften som så kallade bygde- och fiskeavgifter. Pengar från dessa är avsedda att användas för att på olika sätt öka livskvaliteten kring vattendragen. Vi betalar cirka 20 miljoner kronor i sådana avgifter varje år.

Åtta vattenkraftsföretag, däribland Uniper har tagit initiativet att starta en miljöfond för att förbättra vattenmiljön i de svenska vattenkraftverken. Fondens uppgift är att finansiera miljöåtgärder för att Sveriges vattenkraftverk ska leva upp till moderna miljövillkor. Vattenkraftens Miljöfond är en av de största finansiärerna för miljöinvesteringar i Sverige.

• Läs mer här

 

Unik fiskskruv i Finsjö

Fiskskruven är den första i sitt slag i Sverige och ska hjälpa fisken att ta sig förbi ett vattenkraftverk vid Finsjö utanför Fliseryd. Det är en 19 meter lång och 24 ton tung roterande konstruktion som kan transportera fisken både uppströms och nedströms på ett säkert sätt vid kraftverket. På samma gång utnyttjas vattnets energi för att generera elektricitet. Tekniken tar mindre plats än en traditionell fiskväg, vilket gör den lämplig vid kraftverk där det finns ont om plats.

Fiskskruven är en del av ett EU-projekt, LIFE Connects, som kommer att pågå under fem år. Platsen vid Finsjö är extra lämplig då det redan finns en fiskväg där, vilket gör att vi kommer kunna jämföra den naturliga vägen med ”skruven”. Utvärderingen görs av Karlstad universitet, som bland annat kartlägger vilka fiskarter och hur många fiskar som passerar via skruven. Till sin hjälp i arbetet har man bland annat kameror med bildigenkänningsteknik. 

Möt Johan som arbetar med miljöfrågor inom vattenkraften

 

Utrivningen av dammen vid Mariebergs kraftverk

Mörrumsån är ett vattendrag med stora naturvärden och anses av många vara ett av Europas bästa sportfiskevatten för lax och havsöring. Uniper har en lång historik av frivilliga åtgärder till förmån för miljön och den biologiska mångfalden i Mörrumsån med bland annat fiskvägar förbi Hemsjö Övre och Nedre kraftverk. Motivet till att genomföra dessa åtgärder har varit att miljönyttan är stor och produktionsbortfallet relativt litet och det gällde även för utrivningen av dammen vid Mariebergs kraftverk. Åtgärden var det naturliga nästa steget då kraftverket ligger längst ner i ån och utrivningen förbättrar fiskars och andra organismers passagemöjligheter, tillgängliggör nya reproduktionsområden samt förstärker effekten av tidigare genomförda åtgärder. Målet var att återställa åsträckan vid dammen till det skick den var i innan kraftverket byggdes, för mer än 100 år sedan.

Projektet finansierades av Uniper, Havs- och Vattenmyndigheten, Sveaskog, Life Connects, Bra Miljöval och Stiftelsen Östersjölax.

 

Följ med Carl Gustav när han hjälper ålarna att nå havet

Kraftverken och ålen

Det europeiska beståndet av ål är allvarligt hotat och EU:s ålförordning pekar på åtgärder som minskat fiske, förbättrade passagemöjligheter förbi kraftverk och andra vandringshinder samt utsättning av importerade ålyngel för att vända utvecklingen. En metod som Uniper arbetar med är att fånga in och lyfta ålar förbi kraftverk som den måste passera på sin väg till havet. Det första kraftverket i landet med denna teknik är Ätrafors kraftverk i Ätran. Åtgärden ingår i Krafttag ål som är ett samarbete mellan Havs-och Vattenmyndigheten och de större kraftbolagen med målet att fler ålar ska kunna nå Sargassohavet.

Ålen leker och dör i Sargassohavet, nordost om Kuba. När larverna kläckts färdas de med Golfströmmen till Europas kuster. En resa som tar allt från 10 månader till 3 år. I detta stadium kallas de för glasålar. Många av dem stannar kvar i kustområdena medan andra fortsätter sin vandring upp i älvar och åar. Så småningom får de sin pigmentering som är gulaktig och kallas då gulålar.

Efter 10 till 20 år förändras ålen igen och kallas då blankål. Det är nu de påbörjar sin långa resa tillbaka till sin födelseort i Sargassohavet, där de leker och därefter dör.

Skonsam fångstanordning i Mörrumsån

I Mörrumsån har Uniper sedan 2011 också en fångstanordning som gör det möjligt för oss att fånga in ålen, väga och mäta den och sedan släppa ut den igen nedanför kraftverken. Framför kraftverkets vattenintag finns ett snedställt galler som hindrar ålen från att hamna i turbinerna där den kan skadas och till och med dö. I gallret finns öppningar där blankålen tar sig in. Där följer de ett rör som med hjälp av ett konstant undertryck mynnar i en behållare där ålen samlas upp. Därefter transporteras ålen med bil och släpps ut nära mynningen. På vägen passeras samtliga sex kraftverk i Mörrumsån.

Förutom i Mörrumsån och Ätran finns en liknande anordning även i Emån och fler planeras. Tekniken har Uniper utvecklat tillsammans med forskare bl a från Karlstads Universitet och är, med rätt förutsättningar, en väl fungerande lösning för att underlätta för fisk som vandrar nedströms att ta sig förbi kraftverken.

Vattenkraftens för- och nackdelar

Fokus på klimat- och miljöförbättring

Energiförsörjning bör alltid belysas ur olika perspektiv. Vattenkraft har som energikälla nackdelar och fördelar. För att minska negativ miljöpåverkan av biologisk mångfald till följd av elproduktion med vattenkraft är både frivilliga och villkorade åtgärder nödvändiga och önskvärda för kraftbolag som tar samhällsansvar. En annan och helt avgörande faktor för oss som elproducent – ur klimat- och miljöperspektiv – är att använda en teknik som möjliggör utvinning av förnybar el i princip utan utsläpp i miljön. Klimatförändringen i världen är en av de viktigaste miljöfrågorna i vår tid och där kan vattenkraften bidra till att målen kan uppnås både på nationell och global nivå.

Sveriges energiförsörjning har, till stor del, skiftat från fossila bränslen till vattenkraft och kärnkraft vilket medfört att Sverige idag tillhör de som släpper ut minst koldioxid bland OECD-länderna. Globalt sett ser bilden annorlunda ut, där omkring 80 procent av energin som används i världen består av fossila bränslen. Vattenkraften är dessutom lätt att reglera vilket underlättar utbyggnaden av annan elproduktion som inte kan regleras, såsom förnybar vindkraft och solkraft. Vattenkraften är de facto en möjliggörare för ett ökat inslag av annan och förnybar elproduktion i vårt elsystem. Genom våra vattenkraftverk i Sverige bidrar vi helt enkelt till att de globala klimatmålen kan uppnås.

Vattenkraften i samhället

Miljöförbättrande åtgärder runt vattenkraftverken

För att förhindra och begränsa negativa konsekvenser arbetar vi aktivt med miljöförbättrande åtgärder som inbegriper forskning och teknisk utveckling men också dialog och samarbete med såväl myndigheter som miljöorganisationer och närboende. Gemensamt för de miljöåtgärder som vi genomför är att de passar in i den strategi som Havs- och vattenmyndigheten tagit fram tillsammans med Energimyndigheten för miljöåtgärder i vattenkraften.