Vad har systemstabilitet med Sveriges elförsörjning att göra?

I takt med att elen tar allt större plats i vår vardag och i framtiden, blir det allt viktigare att vi har en en fungerande och stabil elförsörjning som vi kan lita på, alla dygnets timmar och i alla väder. Så att samhälle och ekonomi kan rulla på och fortsätta att utvecklas, varje dag, året runt.

Balans mellan olika energislag gör elsystemet stabilt

Så vad behövs egentligen för att elsystemet ska fungera på bästa sätt? För att vi ska kunna räkna med att alltid ha stabil tillgång till fossilfri el till rätt pris, behövs en balans mellan de olika energislagen i vårt elsystem. Det behövs både stabila och planerbara energislag, vatten- och kärnkraft, och väderberoende energislag, sol- och vindkraft, som gör elen billigare när vädret är gynnsamt. Varje kraftslag har sina styrkor och svagheter, och det gäller att hitta en bra mix som fungerar både tekniskt och ekonomiskt – för att skapa en stabil och trygg helhet.

Dessutom behövs så kallade systemtjänster, som ser till att elen alltid håller tillräckligt hög kvalitet – 50 Hertz. Systemtjänster är ett samlingsbegrepp för olika slags tekniska resurser som snabbt kan mobiliseras när elsystemet utsätts för prövningar. Till exempel när det plötsligt slutar blåsa, eller om det uppstår nätstörningar. Systemtjänster levereras framför allt av våra planerbara energislag, kärnkraften och vattenkraften. De ser med andra ord till att vi både har el när vi behöver den samtidigt som de gör elsystemet stabilt och driftsäkert.

Image

Systemtjänster från reglerbar produktion ger stöd när det behövs

Under de senaste åren har andelen väderberoende kraftslag, som vind- och solkraft, ökat. I takt med att detta sker, ökar risken att obalanser uppstår i elsystemet – som kan leda till elbrist eller allvarliga störningar i elnätet. Man skulle kunna säga att ju mer väderberoende kraft vi har, desto viktigare blir det att vi också har tillgång till vattenkraft och kärnkraft som också kan balansera och stabilisera systemet när det behövs, tillsammans med våra olika systemtjänster.

Störningsreserven – en snabbstartare som går igång när frekvensen faller

Störningsreserven är en systemtjänst som upphandlas av Svenska kraftnät, som är Sveriges systemoperatör. Störningsreserven är elproduktionsresurser som snabbt kan aktiveras för att skapa balans i systemet igen. Idag består störningsreserven framförallt av gasturbiner som producerar el och som kan vara i full drift på ett par minuter om ett frekvensfall skulle uppstå. Uniper är en del av denna.

Frekvensreglering –gör det möjligt att gasa och bromsa i kraftverken

Om en avvikelse i frekvensen skulle uppstå, är det viktigt att frekvensen snabbt kan stabiliseras. För att kunna göra detta används olika former av frekvensreglering som systemtjänst. Det finns både automatiska och manuella sätt att reglera frekvensen. Automatisk frekvensreglering finns i många vattenkraftverk. Utrustningen som är kopplad till kraftverkets turbin, kan automatiskt öka eller minska elproduktionen utifrån den frekvens som råder.

Rotationsenergi – rörelseenergi som köper tid att rätta till obalanser

En tredje viktig systemtjänst som behövs för att snabbt kunna parera avvikelser i frekvensen är rotationsenergi – en rörelseenergi som bara turbiner och generatorer i de stora kraftverken kan erbjuda. När kraftverket slutat driva generatorn så fortsätter turbinerna tack vare sin rörelseenergi att snurra en stund till. På så sätt kan kraftverket fortsätta att producera el ett tag till. Något förenklat skulle man kunna säga att rotationsenergin köper tid som kan användas för att justera frekvensen. Ju tyngre generatorn och turbinsträngen är, desto längre kan detta fortsätta. Ju mer rotationsenergi vi har i vårt elsystem desto lättare är det att upprätthålla frekvensen och därmed stabilitet i elsystemet. Vattenkraft och kärnkraft har mycket rotationsenergi, medan väderberoende kraftslag som vind- och solkraft saknar denna egenskap.

Effektreserven – när elproduktionen inte räcker till

Ett fjärde stöd för elsystemet är effektreserven, som har en lite längre planeringshorisont. Effektreserven används vid tillfälliga lägen när vår elförbrukning ser ut att överstiga produktionen av el. Inte sällan används effektreserven under riktigt kalla vinterdagar när vårt behov av el är extra stort. Unipers anläggning Karlshamnsverket är en del av Svenska kraftnäts effektreserv under vinterperioden. Kraftverket kan snabbt startas upp och producera el med kort varsel när det behövs. På bara två timmar kan Karlshamnsverket gå från beredskap till produktion.

Vi ser till att elsystemet förblir stabilt

Som en del av den globala Uniper-koncernen är vi en stor el- och effektproducent för svensk basindustri och en garant för pålitlig och stabil elproduktion. Vi har produktionsanläggningar runt om i landet för fossilfri vattenkraft och kärnkraft samt Nordens största topp- och reservkraft. Unipers el används för att vårt samhälle och våra industrier ska fungera oavsett väder och årstid. När det gäller vattenkraft är vi den tredje största producenten i Sverige. Våra 74 hel- och delägda vattenkraftverk spridda från Lycksele i norr till Kristianstad i söder står för cirka 12 procent av Sveriges samlade vattenkraftproduktion. Uniper-koncernen är delägare i alla Sveriges tre aktiva kärnkraftverk.