Stor utmaning att lagra el

Vi styr inte över vädret

Det kraftslag som framför allt byggs ut i Sverige är vindkraft. Men en kall vinterdag med svaga vindar levererar vår vindkraft förhållandevis lite el. Och tvärtom, en varm och blåsig dag produceras en hel del; mer än vad som behövs i systemet just då. Det ökade inslaget av vindkraft gör också att det blir obalanser i elsystemet. Dessa fluktuationer leder i värsta fall till elbrist – om svängningarna blir större än vad vår reglerkraft klarar av att parera. I Sverige är det framför allt vattenkraften som balanserar tillgång och efterfrågan, vilket gör att stabiliteten i vårt elsystem kan upprätthållas – oavsett väder.

Forskning inom ellagring pågår

För att klara av ett skifte till en större andel väderberoende kraft, söker både branschen och forskningen sedan många år tillbaka efter sätt att lagra el från perioder med produktionsöverskott. Det finns ett antal möjliga lösningar, varav de flesta befinner sig i ett tidigt skede, medan andra går att använda redan nu.

Vattenkraften utgör sedan länge en grundpelare i vårt elsystem. Som den är designad, med stora mängder bunden energi i våra dammar, fungerar den som ett naturligt lager. Vi kan sätta igång produktionen när vi behöver mer el och den går snabbt att aktivera, vilket är viktigt för att upprätthålla rätt frekvens i elsystemet. I dagsläget utgör vattenkraften den enda storskaliga lösningen för att lagra el i det svenska elsystemet, men fler metoder behövs, inte minst för att elbehovet stadigt ökar.

En metod är att använda batterier för att lagra el. I samverkan med bland annat Aachen University utvecklar Uniper M5BAT, ett storskaligt system för batterilagring. Projektet samlar in värdefull information om åldrande, tillförlitlighet och livslängd hos batterier, vilket kommer att vara viktigt i utvecklingen av denna lagringsteknik framgent. Den stora utmaningen med batterianvändning är att materialåtgång och klimatavtryck fortfarande är problematiska i förhållande till de relativt små volymer energi som i dagsläget kan lagras.

I Tyskland testar Uniper även så kallade power-to-gas-tekniken. Den innebär att vindkraft omvandlas till vätgas, vilket gör att vi kan lagra den energi som inte förbrukas när den produceras.

Jakten på 150 miljarder kWh har börjat

Branschorganisationen Energiföretagen beräknar att vi 2045 kommer att ha en total elanvändning om ca 190 TWh i Sverige. Svenskt näringsliv räknar med ett ännu högre behov på omkring 200 TWh. Båda scenarier bör jämföras med de ca 140 TWh vi använder idag. Vi kommer alltså att behöva ytterligare 50-60 TWh inom 25 år, som en följd av digitalisering och elektrifiering.

Dessutom visar Energimyndighetens senaste analys att ett stort antal kraftverk kommer att falla för åldersstrecket fram till 2045. Dessa kraftverk producerar sammanlagt 100 TWh om året. Totalt behöver vi alltså minst 50-60 TWh för att täcka den ökade elanvändningen, och vi kan behöva hela 100 TWh för att ersätta nedlagda kraftverk. Det är alltså 150 miljarder kilowattimmar vi talar om, och vi måste börja planera för det nu.

• Sverige behöver ett miljardprogram för elen

Vi ser till att elsystemet förblir stabilt

Som en del av den globala Uniper-koncernen är vi en stor el - och effektproducent för svensk basindustri och en garant för pålitlig och stabil elproduktion. Vi har produktionsanläggningar runt om i landet för fossilfri vattenkraft och kärnkraft samt Nordens största topp- och reservkraft. Unipers el används för att vårt samhälle och våra industrier ska fungera oavsett väder och årstid. När det gäller vattenkraft är vi den tredje största producenten i Sverige. Våra 74 hel- och delägda vattenkraftverk spridda från Lycksele i norr till Kristianstad i söder står för cirka 12 procent av Sveriges samlade vattenkraftproduktion. Uniper-koncernen är delägare i alla Sveriges tre aktiva kärnkraftverk.