Kärnkraftens betydelse för Sverige

El är mer komplicerat än vad man skulle kunna tro. Eftersom det inte går att lagra stora mängder el måste den produceras i samma ögonblick som vi använder den. Dessutom måste elen ha exakt rätt spänningsfrekvens för att det inte ska bli störningar i elsystemet.

I nuläget har vi sex reaktorer i drift, som år 2022 stod för 50 TWh av Sveriges totala 170 TWh elproduktion. Det är ungefär 30% av Sveriges totala elproduktion. Uniper tar ett helhetsansvar för vår del av den svenska kärnkraften.

 

Image
Ett års kärnkraft räcker till alla hem och elektrifiera alla personbilar

 

Vår kärnkraftsverksamhet

I ett kärnkraftverk präglas verksamheten av en mycket hög säkerhetsmedvetenhet. Såväl vid den dagliga driften, som vid handhavandet av reaktorer som inte är i drift.  Även när ett kärnkraftverk ska monteras ned och rivas har säkerheten högsta prioritet.

Sverige har tre aktiva kärnkraftverk: OKG, Ringhals och Forsmark. Uniper har en unik ställning då vi har ägarandelar i samtliga. Vi är majoritetsägare i OKG i Oskarshamn och minoritetsägare i Ringhals och i Forsmark. Vi äger även Barsebäcksverket – det första kommersiella kärnkraftverket i Sverige som nu rivs i linje med det svenska systemet som går ut på att ägarna av kärnkraftverken tar fullt ansvar från vagga till grav. 

Fakta om reaktorerna

Anläggning

Driftstart

Status

Installerad nettoeffekt MW

Leverans 2022 TWh

Reaktortyp

01

1972

Stängd

492

0

Kokvatten

02

1975

Stängd

661

0

Kokvatten

03

1985

Aktiv

1,450

10,4

Kokvatten

B1

1975

Stängd

630

0

Kokvatten

B2

1977

Stängd

630

0

Kokvatten

R1

1976

Stängd

865

0

Kokvatten

R2

1975

Stängd

865

0

Tryckvatten

R3

1981

Aktiv

1,064

8,1

Tryckvatten

R4

1983

Aktiv

1,130

5,8

Tryckvatten

F1

1980

Aktiv

1,018

7,2

Kokvatten

F2

1981

Aktiv

1,028

9,0

Kokvatten

F3

1985

Aktiv

1,230

9,3

Kokvatten

Reaktorerna på OKG

OKG har drifttillstånd att driva tre kärnkraftsreaktorer på Simpevarps-halvön norr om Oskarshamn. Bolaget ägs av Sydkraft/Uniper med 54,5 % och Fortum med 45,5 %. En av reaktorerna är i operativ drift, de två äldsta reaktorerna är på väg att monteras ned och rivas. 

Kokvattenreaktorn Oskarshamn 3 (O3) kopplades på elnätet den 3 mars 1985, med en installerad effekt på 1 050 megawatt (MW).  

Under 2009 genomfördes ett omfattande moderniseringsprojekt. Under projektet genomfördes en säkerhetsuppgradering och en effekthöjning till 1 450 MW. Detta gör O3 till en av världens största kokvattenreaktorer. 

2020 installerades en oberoende härdkylning. Det innebär att reaktorn nu har förutsättningar för långtidsdrift till minst 2045, med förutsättningar att ytterligare förlänga reaktorns livslängd till 2060-talet. 

Under en extra bolagsstämma i oktober 2015 togs beslutet att ta reaktorerna Oskarshamn 1 (O1) och 2 (O2) ur drift. Detta var en direkt följd av låga elmarknadspriser och hög beskattning.

O1 togs i drift 1971 som Sveriges första kommersiella kärnkraftverk av typen lättvattenreaktor. När reaktorn togs ur drift den 17 juni 2017 hade den levererat cirka 110 000 000 megawattimmar klimateffektiv el.

O2 togs ur drift 2013 för ett omfattande moderniseringsprojekt, där det sista steget skulle ha genomförts 2015. Reaktorn återstartades dock aldrig.

Både O1 och O2 håller nu på att monteras ned och rivas, vilket görs tillsammans med reaktorerna på Barsebäck. Genom att riva de fyra reaktorerna i en gemensam portfölj och med en gemensam strategi, skapas samordningsfördelar vad gäller specialistkompetens, säkerhet, logistik och ekonomi.

Barsebäck

I Kävlinge kommun ligger Barsebäcks kärnkraftverk. Efter beslut av dåvarande regering stängdes kärnkraftverkets två reaktorer 1999 respektive 2005.  Båda reaktorerna omfattas av ett pågående rivningsprojekt, där ambitionen är att den konventionella rivningen kan börja på 2030-talet.

Ringhals

Ringhals kärnkraftverk är beläget på Väröhalvön i Varbergs kommun i Halland. Kraftverket ägs till 70,4 % av Vattenfall och till 29,6 % av Sydkraft/Uniper . Anläggningen har fyra reaktorer, varav de två äldsta stängdes 2019 och 2020. De två yngsta reaktorerna är planerade för långtidsdrift till in på 2040-talet.

Forsmark

I Östhammars kommun ligger Forsmarks kärnkraftverk. Kraftverket ägs till 66 % av Vattenfall, 24,1 % av Mellansvenska Kraftgruppen och 9,9 % av Sydkraft/Uniper. Kraftverkets tre reaktorer är planerade för långtidsdrift till in på 2040-talet.

Så fungerar ett kärnkraftverk

Kärnkraft är ett sätt att ta vara på den energi som finns överallt – i atomerna eller snarare i deras kärnor. Det är därför det kallas för kärnkraft.

Det var Albert Einstein som genom sin relativitetsteori E = MC2 kom fram till att det skulle gå att utnyttja den kraften. Detta blev sedan till verklighet i och med klyvningen av uran-235 som frigör energi. Vid klyvning av uran-235 frigörs energi, som i sin tur används för att koka vatten. Detta genererar ånga som används till att driva en turbin. Turbinen driver i sin tur en generator, som alstrar en stor del av den el  som används i svenska hushåll. 

Revisioner på ett kärnkraftverk

Varje år stängs en kärnkraftsreaktor för revision. Under den perioden genomförs bränslebyte och service på anläggningen. Efter revisionen, som tar en till två månader att genomföra, är reaktorn redo för nästa driftperiod.

Vanligtvis arbetar mellan 100 och 600 personer med att genomföra en revision. Vid större revisioner kan så många som 3 000 personer vara engagerade i arbetet.

Revisionerna genomförs i regel under sommarhalvåret när elbehovet är som lägst. Sedan Sverige gått från tolv till sex kärnreaktorer har effektsituationen i södra Sverige dock blivit allt mer ansträngd. Bristen på planerbar elproduktion och därmed brist på effekt och stödtjänster, gör sig nu påmind även under sommaren. Det finns inte längre någon idealisk tidpunkt på året att genomföra årsrevisioner utan att det påverkar driftsäkerheten i elsystemet.

Elproduktionens betydelse för Sverige

Tillgången på el har spelat en stor roll i Sveriges utveckling till en av världens främsta välfärdsnationer. Elektrifieringen tog fart under 1900-talets första hälft, där tillgången till svenska älvar bidrog till att vattenkraften kunde byggas ut i större skala. Tack vare detta blev det möjligt att tillgodose samhällets elbehov, som ökade i takt med industrins utveckling.  Under 1900-talets andra hälft behövdes ännu mer elproduktion, och på 70-talet var det dags för Sveriges första kärnkraftverk att byggas. 

Idag har Sverige ett av världens främsta elsystem vad gäller leveransförmåga, elkvalitet och klimatavtryck. Hela 98% av den el som produceras i Sverige är fri från fossila utsläpp. I takt med att samhället digitaliseras och datoriseras, ställs det också allt högre krav på att elen ska vara avbrottsfri. Vi förväntar oss helt enkelt att det ska finnas el när vi behöver den. Både vattenkraften och kärnkraften har sådana egenskaper, och därför kallas dessa kraftslag också baskraft. Tillgången till baskraft är en av svensk industris främsta konkurrensfördelar.
 

Kärnkraftens historia

Forskning om atomklyvning gjorde stora landvinningar under 30-talet. I och med andra världskriget låg den initiala forskningen främst på militära användningsområden. Det var först efter kriget som den bredare forskningen började på allvar. 

Världens första kommersiella kärnkraftverk invigdes i England år 1954. År 1963 startade Sveriges första kärnkraftverk, Ågestaverket. Det var en trycktanksversion som också fungerade som ett kraftvärmeverk. När anläggningen stängdes 1974 hade den levererat sammanlagt 800 000 MWh värme och 415 000 MWh el. Reaktorn revs i början av 1980-talet men reaktorhallen finns kvar än idag och används som lokal för bland annat evenemang och utställningar. 

Sveriges andra kärnkraftverk, Marvikenverket, var i stora delar färdigställt 1968 och var tänkt att ha en effekt på 200 MW. Syftet med verket var att både producera el och ta fram plutonium för det svenska atombombsprogrammet. Men efter att Sverige ratificerade icke-spridningsavtalet 1968, stängdes Marviken definitivt. 

Sveriges första kommersiella reaktor Oskarshamn 1 togs i drift 1972 vid Oskarshamns kärnkraftverk (OKG). 

Image
OKG Historic image

 

Kärnkraften i elsystemet

Elektricitet förbrukas i samma stund som det produceras, vilket ställer höga krav på synkronisering mellan elproduktion och eldistribution. Elsystemet måste i realtid kunna hantera förändringar i utbud och efterfrågan på el. För att det ska vara balans mellan produktion och förbrukning, bör spänningsfrekvensen i elnätet ligga på 50 Hz – inte mindre än 49,9 Hz och inte mer än 50,1 Hz.

Systemets förmåga att upprätthålla spänningsfrekvensen även vid snabba avvikelser, är beroende av den så kallade rotationsenergi de olika kraftslagen kan erbjuda. Med mycket rotationsenergi får systemet den tid som behövs för att justera spänningsfrekvensen och är därmed mer stabilt, elkvaliteten blir bättre. Med lite rotationsenergi är det svårare att upprätthålla spänningsfrekvensen, och systemet blir mindre stabilt, elkvaliteten försämras.

Kärnkraften och vattenkraften drivs av stora generatorer, som bidrar till en majoritet av rotationsenergin i systemet. Sol- och vindkraft bidrar i dagsläget inte till svängmassa, och ju högre andel väderberoende elproduktion desto mer instabilt blir systemet.

Kärnkraft och säkerhet

Vi kompromissar aldrig med säkerheten vid våra kärnkraftverk. Minsta avvikelse från det normala leder till omedelbar nedstängning av reaktorn. Varje kärnkraftverk har

omfattande säkerhetssystem för att förebygga fel, motverka att eventuella fel leder till haveri, och lindra konsekvenserna av ett haveri. Varje reaktor har också ett inbyggt system som gör att den kan snabbstoppa sig själv om det uppstår ett tekniskt fel.

I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som utövar tillsyn av den verksamhet som kärnkraftverken bedriver. SSM har full insyn i verksamheten och kan när som helst göra kontroller och besiktningar, och har då mandat att stänga en reaktor.

Det finns också internationella nätverk i kärnkraftsbranschen där säkerhetsaspekterna står högst på agendan, och där aktörerna delar med sig av nya erfarenheter, metoder och rutiner. Genom det här utbytet av kunskap har alla anläggningar i världen förutsättningar att hela tiden förbättra sitt säkerhetsarbete och ha den högsta säkerhetsnivån.

 

Kärnkraften i världen

Globalt finns det ca 440 kärnkraftsreaktorer, fördelade på 33 länder. Under 2020 levererade dessa reaktorer totalt 2 674 TWh, vilket är över 10% av världens el. Samtidigt är runt 50 reaktorer under uppbyggnad runt om i världen, där länder som Kina, Indien och Förenade Arabemiraten ligger i framkant. 

Image
Kärnkraften globalt

Kärnkraftsutbyggnaden i världen

De flesta reaktorer som för närvarande planeras finns i Asien, med snabbt växande ekonomier och ett snabbt stigande elbehov. Cirka 100 reaktorer med en total bruttokapacitet på cirka 110 GWe är i planeringsstadiet eller redan beställda, och över 300 reaktorer är föreslagna och kan bli beslutade framöver. I Europa beräknas cirka 30 nya reaktorer vara under uppbyggnad eller planering. 

Japan har börjat öppna sina kärnkraftverk igen. Landet importerar idag 90 % av sin elförbrukning efter att kärnkraftsflottan stängdes ned efter Fukushima-olyckan. Sedan 2015 har nio reaktorer återstartats och ytterligare 16 reaktorer är inne i tillståndsprocesser för att få starta igen.

Samtidigt pågår omfattande forskning kring ny kärnkraft inom den globala kärnkraftsindustrin. Här är huvudspåren SMR (Small Modular Reactors) och Gen4 (nästa generations kärnkraft , med bland annat blykylda reaktorer där kärnbränslet ska kunna återanvändas). Redan nu har ett 70-tal olika designer utvecklats runt om i världen och 2023 driftsattes den första SMR-enheten i Kina.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC, behöver 80 % av världens elproduktion vara fossilfri före 2050 om vi ska klara 2-gradersmålet. Det internationella energirådet (IEA) har i sina analyser kommit fram till att det globala elbehovet kommer att öka med 80 % till 130 % fram till 2050. Parallellt har allt fler internationella organisationer kommit till slutsatsen att kärnkraft är avgörande för att klara klimatmålen. Enligt beräkningar från World Nuclear Association (WNA) kommer det att behövas cirka 1000 GW kärnkraft år 2050, alltså mer än dubbelt så mycket som kapacitet kärnkraften har idag.

Relaterat innehåll

De förnybara kraftslagen ökar snabbt, men kommer inte att kunna ersätta hela den nuvarande produktionen. Därför behöver vi redan idag börja undersöka hur dagens kärnkraft ska kunna kompletteras och så småningom ersättas med ny kärnkraft.

Det senaste årtiondet har det hänt mycket inom kärnkraften, och många innovativa projekt för att kärnkraften ska fortsätta kunna vara en viktig del i framtidens fossilfria energisystem håller på att bli verklighet. En sådan innovation är SMR, ”Small Modular Reactor”, som översatt till svenska helt enkelt blir ”liten modulär reaktor”.

Kärnkraft kommer även i framtiden att vara en viktig del av elsystemet. De kärnkraftverk vi har i Sverige i dag är byggda för att hålla länge. 

Our global presence

We continue to strengthen our presence in key markets, develop innovative solutions and acquire companies in prioritized areas. Uniper solutions are sold to over 100 countries and we currently operate in over 40 countries.